precis sådär har vi absolut inte haft det de senaste ett och ett halvt åren. jag repeterar: de senaste ett och ett halvt åren.
vaddå, har ni inte haft el? kanske ni tänker nu.
nej, vi har inte haft el. eller jo, vi har haft el. bara inte på det traditionella sättet. vi har haft el i köket. sedan har ett eluttag i nämnda kök, via en helvetes massa förlängningssladdar, försett resten av lägenheten med elektricitet. så om man ville tillexempel föna håret, så tog man bara sin fön och följde närmsta sladd mot en förgreningsdosa och hepp, så kunde man föna håret (om inte den förgreningsdosan redan såg till så att det var någolunda ljust i rummet för då fick du leta dig vidare till nästa. och så vidare). mycket praktiskt. förutom att man inte kunde ha taklampor förstås. tja, taklampor är förvisso kanske överskattade. men en miljon sladdar samlar damm. och blir till slut äckligt smutsiga. och gör det svårt att dammsuga. torka golv. överhuvudtaget röra sig genom lägenheten utan att snubbla fram och välta saker. ni förstår. man kan säga att det finns en anledning (eller hundra tusen) till att ni inte har valt att ha er el så.
och nu även hos oss: el! riktig el! på väggen!
i helgen hade vi nämligen partej. partejet var slutgiltlig deadline för el-Leffe. för jag ville inte att gästerna skulle bryta tår på en illa placerad förlängningssladd. eller välta en lampa vars sladd var intrasslad i en annan sladd som råkat hamna under en stol som skulle flyttas på. förstår ni. så sent en kväll i veckan trycktes proppen ned, lampor lös och vi bara jaaaaa och high five som när Zlatan gjorde det där magmålet i sista minuten mot Ungern.
el! riktig el! fatta vackert.
vackert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar