eftermiddag

traumatiserad

gick och lade mig. med internet.

vaknade. utan internet.

stressen av att vara utestängd från all världens information. herre. Gud. den önskar jag ingen. lyckades dammtorka kökets alla skåp och lister och fan och hans moster i rena chocken.

dagens gallup:

hur många flikar* är egentligen normalt att ha igång i sin webläsare? jag får nämligen ständigt pikar från min bättre (?) hälft och lite annat löst folk om hur jag väljer att hantera mina flikar**. de menar att jag omöjligt kan behöva så många. jag menar att jag visst kan.

så, gott folk, hur många?***

* alla surfar väl med flikar nowadays och är bekanta med begreppet? för det vedertagna namnet är väl flikar? eller?

** den uppmärksamme noterar det på inget sätt krystade rimmet!

*** show me yours, and I'll show you mine...

visst gör det ont

när knoppar framtänder brister (ut).

(hunden på bilden har inget med texten att göra. han är mest söt.)

på en pinne

idag har varit den mest fulländade av dagar.

inte i det stora, utan i det lilla.

det lilla i att få planera årets förändringar i trädgården. få skissa och planera. i att få ha fingrarna i jorden nästan hela dagen. se om sina skötebarn i kryddträdgården och trädgårdslandet. så nytt. känna solen värma ansiktet. i att ha snubblat över ett perfekt parti vackert marktegel för en spottstyver, som nu ligger som kronan på dagsverket i trädgården. som om det bara var menat att ligga där. i att få ha ätit säsongens första grillade. druckit sitt glas röda i solnedgången. i goda grannars sällskap. i att ha sett Hunden och Barnet älska att vara ute hela dagen. och nu njuta av att känna hela kroppen värka av lite hederligt kroppsarbete.

och insikten att det är de här små sakerna som är livet.

på en pinne.

att inse och erkänna att man blivit lurad

Pojkvän: älskling, jag tar ut* cirkusen så kan du städa här i lugn och ro!

Jag: lugn och ro, schysst!

Lite senare: eller?

* det är sisådär tio-femton grader och sol.

lappsystemet. klassisk form av kom-i-håg-system. dock något svåröverskådligt. speciellt när man har i runda slänga fyra meter skrivbord. och i stort sett obegränsad tillgång till lappar.

hon hade alltid varit lite av en spänningssökare

dagens mest riskfyllda*: glömma p-skivan. oooo, spänningen! spänningen!

kom undan med blotta förskräckelsen.

nu: tillbaks till mitt vanliga, trygga liv. puh.

* hitintills govänner. hitintills.

Lisa!

helt otroligt! nu har vi plockat upp de första jordgubbarna från trädgårdslandet här i Skåne också! i bikini!

och ni? fortfarande snö?

och jag ska lära dig allt jag kan

lektion 1: morgonrutiner

överrumplad

blir det vår så här snabbt varje år?

de ljusa kvällarna. de ljusa mornarna. ljuden. lukterna. solen som värmer. den där märkliga frihetskänslan.

går det alltid i den här hastigheten?

eller är det jag som är långsam i år?

deras vänner beundrade och förundrades ständigt över deras fläckfria hem. samt att barnet alltid tycktes ha damm på knäna.

rent hypotetiskt. det här med att utnyttja att barnet kryper omkring kors och tvärs över lägenheten och använda det som lite av en levande golvmopp*, vad tycker egentligen sociala myndigheter om det? jag känner att det finns oanad potential att slipa skjuva runt på dammsugaren här. eller våtmoppa om man låter ungen leva ut sina lustar i hundens vattenskål också. eller rent av låter det vara fritt fram att äta upp dammtussarna**?

rent hypotetiskt alltså.

* säkra men anonyma källor meddelar att man för bästa resultat bör klä barnet i plysch eller liknande material.

** det är ju ändå det ungen vill...

puss i påsk och sällskapsresa*

* ni kan väl er Hellsing?

same same but different

jahaja. måndag igen då. eller tisdag. om man ska vara petig. dags att tända flitens lampa kanske?

hinner inte förnedra pynta hund och barn så som jag innerst inne skulle vilja, men:

långfredag

och jag passar på att jobba lite. det är egentligen inte okej. men jag tänker att om man har riktigt tråkigt när man arbetar, då kanske det går för sig?

å andra sidan tänkte vi avsluta dagen med årets första påskfrossa, så jag är antagligen redan svartlistad så att säga.

på landet

första påsksmällen har invigt ledigheten, så Jycken ligger och surar sött i sängen. Ungen sover tungt efter en intensiv dag med cirkuskaravanen. jag körde på vårstassen och femtio-femtio skogsmulle och lite fin sådär. tror vi äntligen slog rekord i rimlig packning. känns möcke bra. förutom påsksmällen då. nu blir det te och smörgås. och kanske bebissparkar (nej, inte från min mage). möcke bra!

dymmelonsdagen

dagen då påskfriden inleds.

vi packar inför helgens tripp norröver. våndas över att behöva hoppa tillbaka i vinterkläderna? eller klarar man sig med vårstassen? försöker överväga om jag vill vara mest fin eller mest skogsmulle. och hur mycket Barnet kommer att spilla. men inser att oavsett så kommer vi nog aldrig att resa spatiöst, hur stor bil/buss/lastbil/med släp vi än skaffar oss. att packa in i bilen är och förblir lite som ett sånt där tankepussel. en bit fel och det är kört.

dessutom har vi redan ätit upp påskgodiset. typisk otur.

hoppas det blir frid ändå. och mer godis.

Lisa säger:

den som har bägge benen på jorden står stilla. och vi håller med.

GUL

det ska vara gult i vår. man hinner knappt blinka innan det ploppar upp ett nytt inlägg på någon inredningsblogg där det visas gult som accentfärg. gult är SÅ rätt. och nu har jag inte gult som accentfärg, för jag har en tendens att ha alla färger som accentfärger, men jag är hopplöst svag för gult. om jag någon gång blir så viktig att någon intervjuar mig OCH ställer frågan om vilken färg jag skulle vara om jag vore en färg (any day now), DÅ skulle jag svara GUL. eller så skulle jag fega ur och bli svår arkitekt och svara svart. men ponera att jag inte skulle det. DÅ skulle jag svara gul.

gula godbitar i urval. tja, den sista är kanske inte så gul, men väl en solstråle! och man kan ana lite delvis gula kuddar i bakgrunden. så det gillas. den knallgula tripp trappen har tyvärr åkt ned i källaren igen för ytterligare ett lager färg (tack Hunden!) och min gula soptunna som gör mig alldeles glad varje gång jag öppnar sopskåpet kan tyvärr inte förevigas. tar jag ett foto på skåpet under vasken kommer socialen nämligen och omhändertar solstrålen ögonaböj. synd på en sån söt solstråle, tänker jag spontant.