ger blygsamheten ett ansikte

alltså. de dagar man varit uppe och sprungit i ottan. borde man typ inte få ha på sig en t-shirt eller liknande som meddelar omvärlden det? jag säger att tillfredsställelsen med en löprunda i morgondis är 20% morgondis, 20% bättre flås och fastare arsle och 60% att få skryta om det. eller är det bara jag?

baby barefoot

hur många år kan det ta att lära Barnet att ta PÅ sig strumporna måntro? jag jobbar lite i motvind nu kan man säga.

största möjliga tysssssstnaaad...

Cirkus Maximum packar vagnarna igen för en tripp till Bästkusten (det gäller att ta sedan dit man kommer så jag övar ordvitsar, stå ut). Hunden sitter redan i trädgården. för att vi INTE ska glömma honom. inte. glömma. Gud förbjude. han har ägnat hela morgonen åt att placera sig strategiskt för att vi verkligen inte ska missa honom. så att han verkligen ska få följa med. tänk om Barnet vore lika entusiastiskt över långresor. nu tassar cirkusdirektörerna på tå, matar, nattar och ber till högre makter om största möjliga tyssssstnaaad. sen kan cirkusen rulla. puh.

sent ska syndaren vakna

för typ en blinkning sedan: ny vecka, trallallallalla, jag har all tid i världen att beta av alla saker jag måste göra, aaaaall tid i världen, trallallallalla!

nu: gah, fredag! panik! var tog veckan vägen?!?

samma visa i trettio år nu. man kan säga att jag jobbar lite som Gud fast tvärt om.

jag jobbar arslet av mig den sjunde dagen.

"the future is in the past"

Ann-Louise meddelar att Lightroom 2 tydligen är det nya bland kidsen. och jag känner mig gammal. vad är det för fel på Paint liksom?

om när jag ändrar mig

jag har aldrig varit en stor anhängare av torktumlare. jag är lantis. naturbarn. jag vill torka min tvätt ute. det är en speciell, speciell störning, det kan jag erkänna, men jagvilljagvilljagvill att min tvätt ska lukta vind och naturlig tork när jag plockar in den. på vintern kan jag sträcka mig till att torka inne, men torktumlaren är så långt från naturlig tork man kan komma. helt oromantiskt. och dessutom sliiiiter det på kläderna. sådetså. alltså: torktumlare dåligt.

detta var innan Barnet kom in i bilden.

att hänga tvätt med Barnet går liksom inte alltid som man har tänkt sig. exempel på hur man har tänkt sig: Barnet ligger idylliskt och glatt jollrandes på sitt lapptäcke samtidigt som det utforskar världen på ett harmoniskt sätt. Mamman hänger raskt tvätt och ler åt sitt harmoniska barn. eventuellt sjunger Mamman en töntig trudelutt eller rimmar en fånig ramsa om Barnet visar täcken på, gubevars, missnöjdhet och Barnet skrattar då genast så det kiknar. exempel på hur det blir: Barnet är skittrött. Barnet tycker att det är att likställa med tortyr att bli placerad ensamt på ett lapptäcke. Barnet meddelar omvärlden detta på ett högst tydligt sätt. jag skulle säga att ingen inom en mils radie missar den informationen. jag skulle säga att sju av tio ringer Bris, så tydlig är den misär Barnet genomlider. Mamman gör ett naivt försök att snabba på processen, men trasslar in sig i ett lakan när hon desperat försöker göra kroppsrörelser till tokiga ramsor för att få Barnet att kikna av skratt. misslyckas med båda. Barnet blir blått i ansiktet av tydlighet. Mamman ger upp försöket och springer upp för trapporna, knyter fast Barnet på magen och springer ned igen. Barnet grymtar nöjt och somnar inom fem. sekunder that is. Mamman är vid det här laget både svettig och andfådd. Mamman fortsätter hänga tvätt. neeeeer i tvättkorgen. se till att inte Barnet trillar ur. upp på strecket. fan. tappade en strumpa. neeeeer på golvet. se till att inte Barnet trillar ur. vänder sig om. ser torktumlaren. hivar in tvätten och bara: - torktumlare. sjukt bra prylar de där. verkligen. sjukt bra.

dagens finaste

i mitt parallella lampuniversum. ocensurerat.

i vårt hem har vi ett extra perspektiv. lampperspektivet. 360 grader ocensurerat. inget stök undkommer. och det gör mig både förfärad och fascinerad. ibland får jag en ingivelse och måste dokumentera mitt parallella lampuniversum. ocensurerat.

lagom gravid. men ingen el. och smådåligt ljus en vårdag. finaste, finaste nya soffbordet. och gröna äpplen i Marimekkoskålarna. påskliljor på bordet vill jag minnas. mormorsfilten har jag förvisso fått av mormor, men det är gamlamormor som har virkat den. har börjat skrapa, men ännu inte målat garderoben i hallen.

jättegravid. och suddigt trots sommar. bänken under fönstren tillverkad sånär som på toppskivan. men notera de eleganta sladdarna på golvet. hårfön som snyggt stilleben. ny, gammal och fin Luxolampa. men fortfarande ingen el. eller skrivbord. arbetar vid soffbordet tydligen.

sensommar. utan mage. med Barn. och nästan el. notera sladden vid dörren och början till strömbrytare. tavlorna står fortfarande på golvet. ny inredningsdetalj i form av babygym kan dock skönjas. och att garderoben i hallen fortfarande är en installation över hundra år av färghistoria. eller helt enkelt inte är målad. hum.

höst. och större barn. och toppskiva på sideboardet! och för närvarande blommor. jag har fyllt år. och fått el! (nej, inte i present.) notera inmålade sladdar och strömbrytare. lampan skulle alltså gå att tända. och hade jag inte haft dammsugaren ikopplad (men ändå, i ett vägguttag!) så hade ni kunnat njuta av inga sladdar på golvet. men tänk inte på det nu. el. fint. och Cord-lampan har fått flytta ut från sovrummet på prov. men vi pratar inte om garderoben i hallen va? eller tavlan på golvet?

08.30

ojojoj. innan nollåttatrettio hade jag hunnit 1. springa en runda, 2. stretcha, 3. helkroppsbada Hunden med schampo och balsam och allt, 4. torka Hunden, 5. dammsuga, 6. duscha mig själv, 7. äta en rejäl frukost med ägg.

och nu har jag hunnit blogga också. herreminje. hur många vågar sätta några större slantar på att jag kommer att hålla mig vaken när Barnet tar sig en tupplur framåt eftermiddagen? I dare you.

hybris

bestämde just med grannen att vi skulle ta en tidig löprunda imorgon bitti. tidig löprunda. helt plötsligt inser jag vad det innebär, mer än att låta väldigt hurtigt och hälsosamt pretentiöst. det innebär att jag måste stiga upp före alla andra. och ge mig ut i kylan. det kommer inte vara som när Emma Sjöberg Wiklund graciöst joggar fram i romantisk dimma i gryningen i nåt repotage ur "I form". det kommer att vara köld, svett och blodsmak i munnen. det kommer att vara allt annat än graciöst.

och jag känner spontant att det här är en sån idé som låter bättre kvällen innan.

förresten!

jag fick tyg också! tänkte mest säga det. bra helg detta hära.

härliga helg

efter allt åkande och farande och festande så har familjen a.k.a. Ciruks Maximum friluftsat i helgen. fått fri luft. och lufsat fritt.

idag packade vi alla cirkusvagnarna och tog oss till Skrylle. perfekt höstdag. perfekt löpväder. och alla söndagsmotionärer fick kasta sig ur spår när cirkusen kom ångandes med en yster hund i spetsen. till nästa gång funderar vi på att ta inträde. igår däremot gick vi en ensam promenad vid ett stormigt hav. där hade Cirkus Maximum fullt spelrum. vinden i håret. full fart under hundens tassar. och havet när det är som vackrast. jag räknade dock med att himlen skulle vara öppen hela dagen och tog inte med kameran. så det blev inga bilder. attans synd för det kom inte en droppe under hela promenaden. men att inte ta med kameran är en lika säker garanti mot regn som att vara förutseende och ha på sig regnkläder. vi hade regnkläder. också. och jag hade rotat fram goretexkängorna tillochmed. inte en janne att vi skulle få regn liksom. eller bilder då. men det var magiskt. lovar.

och ännu en högintressant väderrapport

hagel. från i fredags. jomensåatt.

amateurs borrow, professionals steal

jag såg något liknande, lånade stal fritt och satte mig att rita stammen. sen fick gästerna på dopet och den efterföljande festen sätta sina avtryck. och trädet fick liv. och blir förhoppningsvis ett minne.

- ja!

okej. jag kanske är en väldigt simpel person. eller bara väldigt sugen på choklad. välj själva. men det här. och populärast just nu: "vill du gifta dig med mig?" kan det misslyckas? säger man nej till choklad liksom?

och efter en stund

efter regn

...kom det solsken. och en löprunda. välbehövlig. med vackra färgskiftningar. frisk luft i lungorna. och koppel och hundar och nappar och bebisar och mötande cyklister och... kanske inte riktigt samma batteriladdare för hjärnan som förr. menmen. den förbränner förhoppningsvis en och annan kokosmums.

två flugor i en smäll

alltså. det här med att halva nöjet med att äta är att det man ätit samtidigt kommer ut på andra sidan. när slutar man med det? för jag ser onekligen vissa fördelar med det systemet.

jag tror att det ligger en ensam brownie i kylen också...

jag hann knappt tänka tanken att börja praktisera en lite mer. harkel. hälsosam. livsstil. förrän det fylls år i huset och hoppsan, jag börjar dagen med en stor bit smörgåstårta. kaka på det? självklart.

imorgon kanske?

min matpyramid

det farliga med kalas är resterna. vad jag ätit de senaste dagarna? vad sägs om överblivna brownies till frukost, kokosmums till lunch och min vikt i grönmögelost? det gäller att plocka från hela kostcirkeln serrni.