en del människor fladdrar liksom förbi, hur ofta man än träffar dem, men andra. andra träffar rakt i hjärtat.
jag hoppas att det är som du tror, att du kommit hem igen. att du är omgiven av de vackraste träden, vidunderligt stora. att de susar för dig och strilar solen genom bladverken. att kastanjerna alltid blommar, men aldrig skräpar. att du kan vandra obehindrat under de stora trädkronorna och att jorden är lika bördig som hos bönnera i Skåne.
och att det finns oändligt av den finaste veden att hugga när helst andan faller på.
det är egentligen inte sorgligt alls.
du är kvar där i hjärtat, dit du klampade in med storstövlarna, där jag haft dig länge nu. och jag vill tro, precis som du, att du är hemma igen. att du fått möta allt jag tänker att du saknat det sista. att du strosar och påtar, lappar och lagar och kanske till och med unnar dig en kaffetår eller middagslur.
och att jag kommer att få skaka din starka hand igen.
men tills dess kommer det alltid att finnas en tom plats. oberättade historier och oskakade händer.
och det, det är faktiskt precis hur sorgligt som helst.
18 kommentarer:
Så vackert, jag blir berörd långt in i hjärtat. Beklagar din sorg och saknad. KRAM ♥
Fint skrivet....
Du skriver så det gör ont i hjärtat. Och sorgen efter någon älskad är ändå inte lätt att beskriva. Många tankar! /P.
åååå...vilka fina ord, mitt i allt det sorgliga. stor KRAM!!
Du sätter ord på mina tankar. Jag hoppas att farmor väntade där med öppna armar.
Vilken fin dikt med så underbart vackra ord!!! Kram till er alla!
Så fint du skrivit om morfar och hans filosoferande bland träden -
Varmt tack! Kram Birgit
Vackert skrivet. Många, många kramar ♥
Fint skrivet! Jag och R tänkte igår att Solveig stod och väntade, tänk vilken återförening efter alla år! Ler när jag läser kaffetår, för Bengt var den enda som jag tackade ja till kaffe hos. Man hade inte hjärta att göra annat när han tog fram sina små kaffekoppar och dukade upp under ett träd i parken.
Kram!
Vilken fin text! Så mycket kärlek. Jag beklagar din sorg.
Kram!
Wow vad fint skrivet!
Precis som någon annan skrev - det går rakt in i hjärtat!
God Jul!
Fantastiska ord. Du kan du.
Jag beklagar.
Kram Mari och Kerstin
Så fint skrivet.
Helt underbart fint, det var som om man satt där i slänten bland dom så älskade träden och hade söndagsskolavslutning igen.
Fina Bengt hoppas du har det bra.
Kram på er
Vackert, Fia.
Målande & kärleksfullt.
Förstår att han blir saknad.
♥
Underbart vackert och tänk att han nu sitter där under trädkronorna och läser det fina du skriver. Fick en klump i hjärtat och känner din sorg rakt av. Men han har det bra.
Kramar
<3 <3 <3
så fint skrivet. beklagar sorgen <3
Skicka en kommentar