november och december var lite som en enda lång sjukdom som avlöste sig självt utan uppehåll i den här familjen och året avslutades med att samtliga familjemedlemmar var mer eller mindre däckade, varav treåringen hade ordinerats diverse penicillin och medicin och annat kuckelimuck för att råda bot på detta. och den som var inom, tja säg en mils radie från treåringen när dessa mediciner skulle inmundigas, har så att säga HÖRT hur mycket min treåring hatar diverse penicillin och medicin och annat kuckelimuck. jag vet inte riktigt vad farmaceuten blandade till, men minst en av ingredienserna i samtliga medikament var mest troligt rävgift. det är i alla fall så jag tolkar varför jag upprepade gånger sprayades kladdig efter att sörjan varit inne och vänt i treåringens mun. "prova att låta barnet självt ta medicinen" var ett av många kloka råd vi fick. bra tips! jag vet inte hur era ungar gör med medicin de inte vill ha? min unge hällde ut den.
så haja förvåningen i kväll när den feberheta, lilla treåringen ynkligt meddelar sig från soffhörnet och uttrycker önskemål om medicin. och när samma treåring, som inte bara har en historia av att på ett uttrycksfullt sätt ge röst åt sin avsky för läkemedel utan som vi dessutom med utebliven framgång försökt lockpocka i småsmåsmå mängder med "precis VAD du vill" sedan fredag kväll, sedan bara tar måttet med flytande febernedsättande och sveper det, då är jag bokstavligen på väg att dra mig själv baklänges med sockerströaren i högsta hugg.
så, nu undrar man ju: är den här typen av förvirring slash personlighetsförändringar i samband med feber hos barn ett orovarslande tecken? är det någon form av feberhallucinationer vi har att göra med? akutmottagningen snarast? ambulans?
men säg helst att det är permanent och att mitt barn alltid kommer att ta medicin på liknande sätt.
tack på förhand.
så haja förvåningen i kväll när den feberheta, lilla treåringen ynkligt meddelar sig från soffhörnet och uttrycker önskemål om medicin. och när samma treåring, som inte bara har en historia av att på ett uttrycksfullt sätt ge röst åt sin avsky för läkemedel utan som vi dessutom med utebliven framgång försökt lockpocka i småsmåsmå mängder med "precis VAD du vill" sedan fredag kväll, sedan bara tar måttet med flytande febernedsättande och sveper det, då är jag bokstavligen på väg att dra mig själv baklänges med sockerströaren i högsta hugg.
så, nu undrar man ju: är den här typen av förvirring slash personlighetsförändringar i samband med feber hos barn ett orovarslande tecken? är det någon form av feberhallucinationer vi har att göra med? akutmottagningen snarast? ambulans?
men säg helst att det är permanent och att mitt barn alltid kommer att ta medicin på liknande sätt.
tack på förhand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar