störst av allt är kärleken

ibland undrar man hur länge den sista blinkningen varade. helt plötsligt har man ett barn som går och tultar. som sparkar fotboll! som klättrar och förstår och som älskar att spexa. som babblar och pekar och är en riktig liten iakttagare. som äter upp sin mat själv med sked och gaffel. som kan säga sitt namn när man frågar efter det! som vinkar åt alla främlingar i affären, delar ut slängpussar till höger och vänster och som älskar att kramas. och som sjunger "Bä, bä vita lamm", "Kalle anka satt på en planka", "Tänk om jag hade en liten, liten apa" och diverse andra slagdängor.

ibland vill man ge bort dem till första, bästa förbipasserande, men för det mesta vill man bara krama dem så hårt och så länge att de sitter fast för alltid.