onsdag 11 augusti 2010

man är ju inte tjugofem längre

igår kväll. vi småpratade de första dryga tre kilometerna. sedan sammanbiten tystnad, kilometer efter kilometer. blicken i marken. ben som likt maskiner jobbar framåt. den ljumma vinden, höstmörkret och tystnaden. andas in. andas ut. andas in. andas ut.

idag? idag går de där maskinerna lite tungt kan man säga.

3 kommentarer:

Emma sa...

Atta girl!

Emma sa...

Förresten, måste tillägga...

Jag tänkte faktiskt på ditt inlägg när jag var ute och sprang nyss. Det är fint skrivet på något sätt, som om det var taget ur en bok som sedan filmatiserats, för jag kunde se hela scenen framför mig :)

fiaelia sa...

Emma: men åh, snällt! :)