annars då, undrar ni kanske?

jo, tackar som frågar, har spenderat kvällen med att se när ett gäng småknoddar ställt upp sig i en oformlig klunga, skrålat "O'boy!" i sann Peps-anda samt dansat orytmiskt och gölligt. mitt hjärta alltså. kan de alltid vara så här små och oförstörda? ja?

in love in/with London

bild lånad från Little Cute Mokkasin

på min möhippa fick jag bland annat måla en... ja, låt oss ändå kalla det tavla. det "abstrakta akrylverket" är numera i min svärmors ägo, men jag a.k.a. den arma konstnären gick ingalunda lottlös. icke sa nicke. den arma konstnären fick ett helt kuvert fullt med pund som ersättning på själva bröllopsdagen. ett helt kuvert fullt med pund. ja, ta mig tusan om det inte är mitt dyraste verk hitintills! ok. det säger kanske troligtvis mer om min konstnärskarriär än om tavlans faktiska kvalité, men hur som: jag har ett helt kuvert fullt med pund och tänker att det vore ytterst lämpligt om de punden omvandlades till en ny tavla istället för att samla damm i ett kuvert. en tavla som också påminner om allt det fina som var och är. blev således helt till mig i trasorna när jag hittade Famille Summerbelles mapprints i Little Cute Mokkasins webshop. kärlek vid första ögonkastet! man kan välja Paris eller New York om man hellre vill det, men jag väljer givetvis London, eftersom det var där vi till slut gifte ihop oss.

det är den bästa av gåvor, att kunna sova lungt

en del människor fladdrar liksom förbi, hur ofta man än träffar dem, men andra. andra träffar rakt i hjärtat.

jag hoppas att det är som du tror, att du kommit hem igen. att du är omgiven av de vackraste träden, vidunderligt stora. att de susar för dig och strilar solen genom bladverken. att kastanjerna alltid blommar, men aldrig skräpar. att du kan vandra obehindrat under de stora trädkronorna och att jorden är lika bördig som hos bönnera i Skåne.

och att det finns oändligt av den finaste veden att hugga när helst andan faller på.

det är egentligen inte sorgligt alls.
du är kvar där i hjärtat, dit du klampade in med storstövlarna, där jag haft dig länge nu. och jag vill tro, precis som du, att du är hemma igen. att du fått möta allt jag tänker att du saknat det sista. att du strosar och påtar, lappar och lagar och kanske till och med unnar dig en kaffetår eller middagslur.

och att jag kommer att få skaka din starka hand igen.

men tills dess kommer det alltid att finnas en tom plats. oberättade historier och oskakade händer.
och det, det är faktiskt precis hur sorgligt som helst.

lite blandat från den bästa av helger

vi upptäckte att jag omedvetet matchat mig och Barnet i jeansskjorta.

- tokigt!

och tokigare skulle det bli. det visade sig att ALLA gillade jeansskjorta den där dagen. mycket matchigt!

vi hängde och åkte "kamasell" med folk vi tycker om.

och fick köa oss in på en poppis loppis.

men väl inne så fick jag ett helt gäng fint illustrerade barnböcker för småslantar.

och en hel påse härligt mönstrade tyger för detsamma.

jag hostade upp en hel guldpeng för en trollslända och hade ännu fler fynd i väskan hem.

vi festade loss på barnkalas och Barnet fick kalaspåse OCH ballonger. lyckan!

vi åt kräftor och galna mängder västerbottenost per person.

och nu blir det risotto! bästa slutet på bästa helgen.

stjäl en kyss

jag missade ögonblicket, men varje gång jag ser den här spontanpussen genom rutan i efterhand så blir jag alldeles varm i mammahjärtat. så jag snodde den. härifrån.

äh, lite sommar har väl ingen dött av

♥

det här som kallas livet. det går upp och det går ned och det är jämna plågor och hämta och lämna och köra och fara och komma i säng för sent och somna innan man hunnit tänka. det är ketchupstänk i köket, ris mellan golvplankorna och fläckar som inte går bort på en fin tröja. det är grus i sängen, skoskav och tandkräm på badrumsspegeln.

också är det allt det andra. det fina och vackra och pirret i magen. att vakna av solen eller spontana pussar. vinden i ansiktet, musik i mina öron och luft under fötterna. förtroliga samtal och porlande barnskratt.

eller sånt här.

finaste ni! ni ska veta att jag suger i mig det där som en torr, gammal disktrasa, att det gör det möjligt att torka upp den där ketchupen. att jag omsorgsfullt samlar varje ord som jag samlade fina stenar och glasbitar och lade i en tändsticksask jag klätt med tyg och snäckor som barn. att det gör att solen lyser lite starkare och luften blir syrerik som efter ett sommarregn. att det gör livet. ♥ er!

jag skulle hånglat upp dig om jag inte hade haft munnen full av glass älskling!

har inte det minsta lust att jobba arslet av mig en söndag som denna, men när man som plåster får leverans av B&J:s utan att ens ha bett om det, då är det nästan värt det. godaste glassen, godaste Mannen. ja jisses. skapligt kap jag gjort där va? så. himla. nöjd. just. nu.

playground color dodge

enfant aimé!

väntar på Posten. otåligt. för om trehjulingen är en tuff presentnöt att knäcka, så var den här desto enklare. finaste tröjan till finaste tvååringen! nu ska den bara komma någon gång så jag kan slå in den fint och lägga på bricka och sjunga och så. lyssnar intensivt efter steg i gruset utanför. tänk om den inte kommer? jo, det är ju en dag i morgon också. men ändå. tänk om inte. då blir JAG ledsen. Ungen antagligen inte så mycket. för jag kommer ihåg hur trist det var att få kläder i present, men den här kunde inte hjälpas. älskade unge - nous te aimons très beaucoup!

BILDEN ÄR LÅNAD FRÅN MINIRODINI.SE

London calling

om några timmar bär det av till London. utan man. utan barn. utan jycke.

känner spontant att ambitionen: "njuta av egentid" ligger dåligt till mot konkurrenten: "längta ihjäl mig". vi har byggt kojor hela förmiddagen och man bara dör sötdöden när Ungen dirigerar kojbygget och sedan antingen pekar uppfordrande och kommenderar: - Mamma kojja! eller kryper in själv med väl valda leksakspolare och lyser på dem med lampan, när man hör det kluckande skrattet där inifrån när man låtsas som man inte vet var den lilla gynnaren gömt sig, när Ungen kiknar av förtjusning och avslöjar sig. skulle faktiskt önska lite mer samarbete från den yngre generationen på den punkten. jobba lite mindre på att vara söt och fokusera lite mer på att bryta ihop över småsaker. lite mer på att förstöra och kladda ned. det skulle göra hela "njuta av egentid" lite enklare. de första timmarna hemifrån åtminstone.

hej på ett tag!

ps. big misstake! hittar ingen 16 i arkiven. hinner inte hitta nån. återkommer med den!

Mamma har varit här

och jag har bland annat en ny favoritsjal. tillfällighet? jag säger inte. ♥