vågor i badet

vi har ett fult badrum.
fult, men också precis så där nyrenoverat att det inte riktigt är försvarbart att ta fram storsläggan (och hundra papp). nä, man får ta fram andra metoder. jag börjar med självhäftande vinylplast, tänker jag. piffelipiff!


p.s.
det till höger är ett högskåp. fick för mig att dekorera HELA den luckan. jag tänker tjugo om dagen, så är det snart gjort? återkommer, om jag överlever det projektet.

numera i köket: diska och få ljusterapi, samtidigt!

gammalt djungelordspråk:stiltje på bloggen betyder att man har häcken full

och med "man" menar jag ganska mycket jag, men allra mest min pappa. han har nämligen (bland annat) sett till att hans framtida barnbarn sluppit berusats med ångor från golvfärg in uterus så att säga. fint av honom det!

ur kategorin: saker som är roligare i teorin än praktiken

renovera i allmänhet. bredspackla i synnerhet.

men tur att man har hjälpreda, då går det mycket fortare! alltid.

lucka 4

i årets adventskalender innehöll ett pepparkaksbak minsann! adventsmys für alle! ja, ungefär två pepparkakor in i bakningen. sedan övergav en unge det hela för att leka med en buss och en annan unge gav upp för att istället gråta över att behöva låna ut sin buss. gissa vilken unge som var min?

men vi vuxna gick all in på dekorationerna!

tydligen fanns också bonusaktiviteten att fortsätta evighetsarbetet med att spackla, måla, slipa, städa, whatever efter fönsterrenoveringen, för att nånjäklagång få lite julefrid i det här huset. eller bara lite vanlig, hederlig frid för den delen. sån där som uppstår när man har ett någorlunda normalmöblerat hem där ens barn inte kallar alla bord i huset för SKJIVBOD eftersom de är belamrade med datorer, ritningar, papper, pennor, whatever... och vet ni vad?!?! JAG HAR SKJIVBOD NU! och massa nymålade väggar. ok, jag har fortfarande flera omålade ställen också, men nu fokuserar vi på det väsentliga: SKJIVBOD. HAL. LE. LU. JA.

speciell speciell störning nr 11

FYI: har just ägnat en ansenlig tid åt at spackla undersidan av den förvaring vi ställer våra tvättkorgar under, så att den ta mig sjutton ser formgjuten ut. formgjuten! inte en skarv kvar. inte ett skruvhuvud. jomensåatte. väldigt nödvändigt.

(joho! för någon kan ju kliva in i vår garderob och lägga sig på alla fyra och sedan krypa in bakom tvättkorgarna och förfasas över ett synligt skruvhuvud eller att MDF-skivorna inte livar på millimetern. kan ske, kan det. faktiskt.)

också undrar jag varför saker alltid tar sådan tid.

jo.

ja.

äh.

passar på den, tror jag.

just nu: mittemellan

1905-2011, östra fasaden

ca 1905

1978-2011

2011

dagens fönsterbytarbild: idag från MITT kök!

– bye, bye perspektivfönster från 70-talet!

– hej, hej fina 4-luftsfönster i sekelskiftesstil!

just nu:

ser ni skillnaden? väntade bara på att killen med mega-megafonen skulle hoppa fram och gasta "MOVE THAT BUS!" och för alltid ge mig en ringande ton i huvudet, men det hände aldrig. fick spärra upp ögonen, gapa dramatiskt och gasta "OH MY GOOOOOD!" utan tv-team i hälarna. men så slapp jag ett tacky amerikanskt skrytbygge i spansk kolonialstil också. skönt.

borde också ingått: 10p vetebrödsbak

har en massa byggarbetare här som byter ut våra fönster. så himla exalterad! bye, bye bruna perspektivfönster från 70-talet! hej, hej fina, vita 4-luftsfönster i sekelskiftesstil! känner riktigt hur det gamla huset skrockar nöjt där under tilläggsisoleringen, liksom en gammal primadonna som får sig en uppfräschning och återigen får vittring på sin glans dagar. känner dock också att jag kanske redan blivit lite av en biatch genom att lägga mig i detaljer, flytta saker några millimeter och tvinga snickarna att mäta extra i hällregnet för att jag vill ha det så nära perfekt det går att få (men hey, det är väl ungefär det arkitektutbildningen går ut på? att lära sig att vara byggarbetarnas onda tå resten av yrkeslivet?). måste kanske baka jättemycket fikabröd och blidka dem med nu, så att jag inte får mina egna fönster upp-och-ned som hämnd? vägen till varje snickares hjärta går som bekant via fikarasten, det är sedan gammalt.

bring on the smoothiefabrik Anna!

Josef Frank* i lekstugan! SJÄÄJIL... Å TITTAKOLLA PAPPEGOJJA! pladdrar Barnet exhalterat. OJ! MÅNGA SISKA SIMMAJ. ÖVEJALLT SIMMAJ! sedan serveras det en sextiotvå påtårer eller så. men de oändligt långa kafferepen är liksom lite trevligare nu.

* en överbliven rulle från den lokala färgaffärens lager som vi fick köpa för nästan ingen peng alls. den gyllengula stuven som räckte till en kortsida fick vi gratis. och takfärgen är egentligen en öppnad golvfärg från samma lager som vi också prutade till oss. det är SÅ västgötar shoppar!

yrkeshemligheter

man hemmafixar möcke bättre i snickarbyxor, det är sedan gammalt. skulle säga att rätt outfit gör hela skillnaden faktiskt. de här byxorna har jag lånat. mycket glad för dem! resultatet ser strålande ut.

att överpimpa en lekstuga

idag: skrapa färg, kolla in när gölligaste ungarna härjar loss som bara två tvååringar kan, äta gott, shoppa som en äkta västgöte och måla lite tyllrosa.
imorgon: tapetsera Josef Frank i lekstugan. sare va så sare va.

å andra sidan

jättetrist att regnet hänger lite i luften och gör det ytterst olämpligt att måla utsidan av lekstugan. vi blir helt enkelt tvugna att gå rakt på att pimpa insidan. tapet- och färgfrossa! jättetrist. verkligen.

trimmar triceps åtminstone

ok, jag trodde halva grejen med att arbeta utomhus på sommaren var att göra det lättklädd och bli solbränd, att idogt arbete betalade sig i en jämn och fin bränna liksom? att det snudd på var lag på solsken vid kroppsarbete? eller är jag felinformerad? skrapar färg i helt oväxlande molnighet, iklädd långbyxor och dubbla långärmade och känner mig lite blåst på konfekten faktiskt.
/blekochlurad_79

JEFLA RADIATOR!

ja.

det vara bara det.

eller ursäkta.

det var inte meningen att brusa upp.

men den förstör ALLT, även om man skulle ta bort skiten. för jo, jag måste lämna rören. utifall grannarna skulle få för sig att vara så konventionella att de vill behålla sina radiatorer, simpla människor. åh, hela grejen med att ta hänsyn, så uttjatad ändå! de där satans rören sitter nämligen på den ENDA plats i hela världen där jag kan ställa en ugn*. mitt i vägen. ingen bra plats till höger, ingen bra plats till vänster. mitt i mitt i vägen.

snälla skjut mig nån.

gör mitt lidande kort, för Guds skull.

* jo, det GÅR naturligtvis att lösa. men: INTE BRA (alternativt: inte billigt). jag hatar inte bra (lika mycket som inte billigt bör tilläggas).

å andra sidan

känns radiatorer i kök rätt överskattade, inte sant? med allt extra bänkutrymme jag får (nästan två (2) meter!) kan jag baka jättemycket. och när kakorna är klara kan jag ställa upp ugnsluckan om jag fryser.

så. problemet löst va?

om ni undrade

jomenvisst. ALLT verkar falla på den där klumpen till radiator som inte går att flytta. och så säger de att drömmar inte slår in. mardrömmar är tydligen ett undantag då.

BU. HU. HU.

kvällen, köket, ångesten

det var meningen att jag skulle skicka iväg lite ritningar till en snickare, ritningar på hur det nya köket var tänkt att se ut, men just när jag skulle trycka på skicka-knappen så påminde någon mig om att jag ju faktiskt kan göra köket preciiiis som jag vill nu, eftersom det inte är moduler utan en snickare som liksom gör som jag ritar.

först blir man lite glad vid tanken, men sen kommer ångesten. herrejisses mina vänner, det krävs versaler här ta mig sjutton: ÅNGESTEN.

det låter kanske fantastiskt det där - att få göra precis som man vill? ni tycker det?

NEJ, det gör det inte kan jag tala om för er. inte det minsta. HERREGUD, precis som jag vill!?! det svartnar och ögonen går i kors och man får akut ritkramp och sedan sitter man hela kvällen och vänder och vrider och vrider och vänder på ritningarna tills man stupar i säng och drömmer mardrömmar om att allt faller på en radiator som inte går att flytta eller att man får koka sina ägg i hallen.

ja, det var min kväll det. om ni undrade alltså.