fredag 29 januari 2010

fredagen fortsätter storstilat*

vad som händer när man vänder ryggen till? mjölken kokar över och bebisarna trillar på näsan. säkert som amen i kyrkan. och är inte min unge aktningsvärt begåvad som lyckas bita ett snyggt jack i läppen trots att det bara finns i runda slängar en millimeter tand att tillgå? jag är så stolt. så ännu mera gråt, blodutgjutelse och en liten fläskläpp på det. stackars lilla masarinen. begåvad med mum of the year också tydligen. lyckans ost.


* inlägg också känt som "strax innan grannarna ringde socialen"...

och nu mina damer och herrar... la grande finale! liten bajskorv i handduk!

Barnet hatar vatten. och nu menar jag HATAR vatten. som normala människor hatar krig och svält och orättvisor. kan hända att det bara är lite perspektiv som behövs, men just kanaliseras alla aggressioner och all förtvivlan mot vatten. eller i alla fall vatten i samband med att Barnet är naket. märkligt eftersom att vistas i badrummet samt att vara naken lätt kvalar in på topp tio favvosysslor annars. men kombinationen är tydligen förödande. det är väl som glass och bearnaisesås tänker jag. gott var för sig, men inget man kombinerar så att säga.

således är varje försök att få Barnet rent lite av en KBT-session jag improviserar fram efter bästa förmåga. och med mer eller mindre lyckat utfall. i dag resulterade det i att allt (allt!) i badrummets direkta och odirekta närhet var blött. utom Barnet. och att det låg en liten bajskorv i en handduk.

hepp!
meddelar nästa biljettsläpp inom kort, men det gäller att hugga dem snabbt gott folk. rykande årgång på sådana godingar.

städa städa varje fredag å så varje jul det tycker jag är kul

fredag hemma på våran gata i stan

torsdag 28 januari 2010

puh

jag och Hunden pustar ut.

punkternas punkt

det ligger nästan alltid en att-göra-lista på mitt skrivbord. mer eller mindre lång. viktiga och oviktiga saker samsas på den där listan. och nu finns det en punkt som är skriven med stora VERSALER. en punkt som stått där alldeles för länge. en punkt som gör att Hunden smyger omkring och ser misstänksam ut. en punkt som gör att Hunden kryper ihop till en boll i skrymslen och vrår och försöker göra sig osynlig.

GÖR HUNDEN FIN

så står det. och för varje dag som går så gör den så att jag också vill krypa ihop till en boll och försöka göra mig osynlig. men vad säger du Jycken? vi river av det som ett plåster va? ett jäkligt segt plåster som tar flera plågsamma timmar att riva av förvisso, men det tänker vi inte på nu. nu tänker vi ritch! ta tjuren vid hornen. positiva pepp-tankar. eller hur?
tveksamt. mycket tveksamt.

alldeles, alldeles underbart

vädret, mina damer och herrar, vädret! klarblå himmel, strålande sol och gnistrande vitt! ni i norr kanske inte alls tycker det är något upphetsande, utan snarare långtråkigt och dötrist och allt det där, men ni fattar vad alternativet hade varit för oss i Skåne va? jämgrått. regn. skitigt. äckligt. råkall kyla in i märgen. en skånsk vinter med andra ord. men nu: snö! minusgrader! vitt och fint! ren hund! och alldeles, alldeles underbart!

förlåt.

onsdag 27 januari 2010

Saida gästbloggar

vitt och vackert och virvlande ute. gigantiska, luddiga snöflingor överallt. jag förutspår stora rubriker: SNÖKAOS!


lite senare: jämnvitt. man anar billyktor där någonstans som sniglar sig fram. skuggor som går hukade. det ÄR snökaos.

tisdag 26 januari 2010

tittut!

allmänheten! håll i er, men följande scenario utspelade sig för bara timmar sedan:

familjen kvalitetshänger lite i garderoben. jag rensar och viker och färgsorterar och Barnet sitter på en byrå och tuggar på en lackklacksko under den ömma Faderns överseende. så känner jag för att spexa till det hela lite, gömmer mig bland några klänningar, tittar fram och hojtar "tittuuuuut!". alla skrattar artigt som sig bör och med det brukar leken dö ut efter några upprepningar. men så händer det otroliga. Barnet gör samma sak! samma sak! gömmer sig bakom några av Pappans skjortärmar. och tittutar! TITTUTAR!

hela familjen blev hysteriskt exaleterad och tittutade och skrattade åt Barnets förträfflighet om vartannat.
sedan spydde Barnet i en finsko också tyckte vi alla att vi hade lekt klart.

sol genom köksfönstret

måndag 25 januari 2010

fiaelia goes barnmodeblogg

tänk när Barnet knallar omkring en lite blåsig sommardag - i den här! jag ser det framför mig och dör söt-döden innan jag ens har upplevt det.

hörde jag någon säga egentid?

jag for till ICA i lördags. ensam. utan cirkusen. bara jag och lugnet bland hyllorna. efter drygt en och en halv timma var resten av familjen i stånd att efterlysa mig som försvunnen, men då trillade jag in med fulla påsar och ett långt kvitto med en onödigt hög summa längst ned. personalen hade i stort sett börjat missta mig för en anställd.

slutsats: skicka inte en egentidssvulten morsa till ICA nästa gång ni snabbt ska handla en burk inlagda kronärtskockehjärtan och en bukett tulpaner.

these boots are made for walking

gå omkring. så det nya just nu. sjumånadersmänniskan har ännu inte insett att det går att ta sig fram på alla fyra, men har nu upptäckt att det är möjligheten att med omgivningens assistans ta sig fram som alla andra. det vill säga genom att sätta den ena foten framför den andra. låt gå för att det ser ut som att det är en rejält nedsupen fotomodell med fel på balansnerven som kommer vinglandes, men framåt går det ju. fatta lyckan!

för Barnet.
inte för oss andra som likt morsor och farsor på stan måste försöka leda runt den vingliga lilla kroppen. antar att jag återkommer i juni eller så när det gås för egen maskin.

bättre än ett rent helvete i alla fall

spejar ut över slagfältet. helgens städning fick ge vika för kvalitetsmys med familjen. fick ge vika för hemmagjord pizza, vin, wii och gott sällskap. fick ge vika för spontanreashopping med fantastiska fynd*. fick ge vika för en hjälpande hand hos grannarna i slutspurten på deras renovering. fick ge vika för söndagsmiddag hos andra goda grannar. fick ge vika för en fantastisk helg helt enkelt. och jag tittar på slagfältet och tänker att bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete. faktiskt.


* jo, lycka kan köpas för pengar. punkt.

lördag 23 januari 2010

så här blev det!

och i jakten på parkeringsinlägget kom jag att botanisera bland gamla, glömda inlägg och hittade det här. och antagligen är det ingen som legat sömnlös och funderat över hur det blev med de däringa böckerna egentligen. men ändå. så här blev det*!
och vill man se ur lampperspektiv kan man om man klickar här.


* efter lite noggrannare studier av rummet insåg jag att det minsann inte var så lätt att bygga en bokvägg i just det rummet. det var fönster i vägen. eller ljusförhållanden att ta hänsyn till och släpljus att värna. jag provade att strunta i vackert släpljus. jag provade bokhörn. men till sist blev det bok- och soffvägg.

lökar i glasvas


fantastisk vinter ute. vår inne.

samma lika

fnissade åt ett inlägg hos Lisa igår. och fick en flash back. samma lika, men ändå inte på något vis*.


* ja, eftersom jag ju inte var en hårsmån ifrån. utan en hårsmån rakt in i. men ändå. vem kommer ihåg sådana detaljer nu?

fint som snus

underbara helgmorgon. inte en kotte ute. inte en bil. bara jag och Hunden och vidderna och vinden. fint som snus det. god morgon!

fredag 22 januari 2010

fredagsmys. typ.

fredag. klockan tickar mot kväll och man vill ju stå här i ett skinande hem, med pärlörhängen och något vardagslyxigt puttrandes på spisen medan det jollrande barnet leker stillsamt i ett hörn och hela lägenheten är fylld med tända ljus. man vill ju det ja. inte ha trassligt hår och fnasig hy, puréer av olika slag över hela köket, ett slagfält av leksaker krönt av ett trött och gnälligt Barn, hela tvättstugan överfull av ren, ovikt tvätt och en bajsnödig Hund. inte.

men, fredagsmys på er då!

rent hypotetiskt

säg hur många gånger kan ett barn trilla/välta/kasta sig handlöst utan något som helst konsekvenstänkande/rulla/tippa/kräla/snurra* och bonka i huvudet utan att det 1. får några bestående men eller 2. modern klassas som oansvarig?

a) aldrig
b) en gång om året
c) en gång i månaden
d) en gång i veckan
e) en gång om dagen
f) en gång i timman

rent hypotetiskt alltså.


* för sig eller i kombinationer som skulle fått Plusjenko att gråta av avund.

till de närmast sörjande (och ni andra som inte misstycker):stilstudie i febrigt barn plundrar Noaks ark

onsdag 20 januari 2010

andra andningen

däckade nästan med Barnet efter en lång dag, men segade mig plötsligt in i någon slags andra andning och planterade lökar i glasvaser. högst oväntat, måste jag säga.

måndag 18 januari 2010

tandfén! är du beredd?!?

för här har vi en unge med tänder! eller tand. eller typ en tand. eller med något litet, sylvasst som nästan syns i underkäken i alla fall.

men ändå - tand!

söndag 17 januari 2010

spikpistolen låter pang pang pang pang pang pang*

en tripp till det Stora blå/gula huset idag**. igen. skam den som ger sig. och nu massproducerar jag nya fastighetstavlor och anslagstavlor till trapporna av enkla träramar, en och annan slaktad anslagstavla samt lite lintyg. det har varit svårt att hitta något som känts passande i ett hus från förra sekelskiftet, när utbudet mest består av fula och klumpiga och allmänt smaklösa aluminumprofiler, men det här känns både lite passande och lite fint och grävde inga djupare hål i föreningens sparbössa direkt.

men visst serrni. dagens inredningsblogg! mycket klämkäckt. mycket tipsigt. visar självklart obligatoriska före- och efterbilder när skapelserna är på plats.


* efter att likt en lobotomerad mentalpatient sjungit om hjulen på bussen som går runt runt runt runt runt runt runt runt runt febertopp efter febertopp de senaste dagarna så kan jag inte sluta. allt går att stoppa in i den melodin - allt!
** utan resten av cirkusen! älskar er till månen och tillbaka, men friheten - friiiheten!

prickarna

så igår kom prickarna. och vi kunde räta ut frågetecknet om den höga febern och konstatera att det faktiskt var så att Barnet lyckats pricka in* förstoppning och tredagarsfeber samtidigt. och först tänker man kanske att tja, det var väl inte så lyckat. men sen tänker man ett varv till. rationalisering av sjukhusbesök och gnäll och allt som hör sjuka dagar till. och man inser att det är genialiskt. vi kunde lika gärna slängt in vattkoppor, kräksjukan och tandlossning när vi ändå höll på.


* välkomna till På spåret, en ordvits som borde göra vilken göteborgare som helst imponerad!

fredag 15 januari 2010

jag tar tillbaka ett tips, men bidrar med en upplysning

någonstans innan feberdimman skrev jag ett utkast illustrerat med bilden nedan. det var ett tips till min bättre hälft. en hint om att det var synd på en sån vacker vas att stå utan tulpaner. en pik om att det finns folk som har den goda smaken att ge andra människor fredagsblommor. en upplysning om att fraset från tulpaner är bland det bästa jag vet. sådana saker.

men det inlägget behövs inte längre. igår sträckte han fram en stor bunt som frasade finare än några andra tulpaner och sa: torsdagsblommor! och hade jag varit fjorton hade jag fyllt skärmen av <3 nu.

däremot kanske det är på sin plats att upplysa om att det uttalandet skulle kunna skapat förväntningar om en ny laddning nästa torsdag. mycket möjligt att det var så faktiskt.

feberfritt!

halleluja!
möttes av ett leende i morse, istället för en feberhet kropp och en darrande underläpp. har således storslagna planer för dagen!*


* åkaj, saker som att städa bort stjärnorna i fönstren. fredagsstäda. långpromenad. duscha. kanske baka. eller beta av lite på syhögen. eller hinna ned i källaren och måla lite gult. eller bara inte bära runt på ett varmt barn och sjunga hjulen på bussen de går runt runt runt runt runt runt runt runt runt hela dagen. inte rädda världen. inte mer spännande än så. men ändå. storslagna planer!

torsdag 14 januari 2010

håll tummarna med mig

fortfarande febrigt Barn, men äntligen däckad efter en miljard varv runt lägenheten och hjulen på bussen de går runt runt runt runt runt runt runt runt runt. nu håller vi alla tummarna för att Barnet sover i - ska vi få hybris och dra till med en timma? vi säger en timma! nu kör vi!

mycket lite senare: hybris av sällan skådat slag. men tack för er medverkan. jag hann i alla fall posta det här inlägget. man får vara glad för det lilla.

onsdag 13 januari 2010

vi recenserar barnsjukvården!

första besöket på barnakuten: check.
stackars Barnet har stopp i magen och hög feber. det är lite tidigt att ropa hej, men idag skymtar faktiskt ett tappert leende bakom Alvedondimman. och först blir man så himla glad över att bo i ett land med alldeles bra och gratis barnsjukvård. så himla glad över att snabbt få träffa engagerad och trevlig personal som tar hand om ens barn. men sen undrar man om det inte är så att de kunde behöva några fler skattekronor trots allt?

vi bor någon minuts promenad från ett av Sveriges större sjukhus. och man känner att man onekligen bosatt sig strategiskt ur hälsosynpunkt. man tänker att det är här de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet finns. här är vi i trygga händer! det senaste dygnet har de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet vid två tillfällen bett oss om ett urinprov. och då tänker jag genast att det här har de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet någon smart lösning på, eftersom det ju är uppenbart lite svårt att be en 6-månaders att kissa på beställning. men de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet ger oss en plastmugg och säger åt oss att fånga. jag trodde de skämtade först, men de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet skämtar inte om urinprov. "ha Barnet i knät och var beredd med koppen när kisset kommer!" är det bara mitt barn som inte var sugen på att sitta snällt i ett knä och stirra rakt fram i flera timmar alldeles nylavemangad och brännhet av feber? verkligen bara mitt barn som inte tyckte att det var en strålande idé? för det tog timmar innan vi kunde fånga upp de dyrbara dropparna. timmar med att försöka hålla en Kalle Anka-klädd 6-månaders vid gott mod och dess delikatare delar i närheten av en plastmugg.

och man känner att de har lite att jobba på där, de skarpaste sjukvårdshjärnorna i landet. men annars så. toppbetyg.

tisdag 12 januari 2010

titta lampan!

ojojoj, nu händer det grejer på utvecklingsstegen från grönsak till geni. på den klassiska frågan var lampan är tittar Barnet numera upp i taket. tittar upp i taket! herrejisses. ett svar på en fråga! mer än den vanliga taktiken: le, vifta med armarna och se söt ut så löser sig allt. nu jäklar har vi höjt ribban på kommunikationen. det är bara en tidsfråga innan vi diskuterar Sartre här hemma, det säger jag er. Barnet har förvisso inte riktigt hajat att det också finns golvlampor. och bordslampor. eller det viktigaste: kan urskilja danska designklassiker från kopior. men var sak har sin tid. och nu, titta lampan liksom. häftigt!

tillåter mig att drömma mig tillbaka en smula

snön slits sakta sakta ned här i Skåne, så där som snö gör om det bara är någon minusgrad och det aldrig kommer någon ny snö. den har stått emot plogning och saltning och diverse snöröjning, men nu gör vinden sitt och skosulor och bildäck resten med det tappra, tunna täcke som fortfarande inte gett upp. och långsamt blir världen gråare och gråare. brunare och brunare. smutsigare och smutsigare. och jag kan inte låta bli att önska tillbaka. tillbaka till mer snö, mer minusgrader, mer, mer, mer!
mellandagar på landet

måndag 11 januari 2010

kvällens fråga:

hur mycket lösningsmedelsbaserad färg kan man andas in utan att man blir dummare?

jag misstänker att jag är på gränsen. eventuellt kan jag ha passerat den men redan blivit för dum för att förstå det. tricky. gör ett försök att rehabilitera hjärncellsstackarna med lite vila. god natt.

söndag 10 januari 2010

kom och se cirkus på turné!

herrejisses. helgen alltså. upp arla i lördags och packa ihop cirkusen, extraförstärkt med specialnummer och allt, och sen frukost hos Ingvar (han vet att halva priset på femkronorsfrukosten får oss snåla västgötar att vallfärda för att slösa pengar på annat) för att ännu lite senare inse att gubben som vanligt kör med taktiken att inte ha något av det man vill ha i sitt lager (litet tips i all välmening Ingvar: skit i de fula sakerna och se till att ha det snygga folk vill ha i dina bautalager istället) för att man ska behöva släpa sig dit igen (ingen vet dock när, det kan ingen av Ingvars tomtenissar berätta och man bara: men herrejisses, det gööör inget för jag behöver verkligen spänningen det innebär att åka halvvägs till Köpenhamn utan att veta att det finns. tack!), och sen lämna med sprängfylld cirkuskaravan (för även om han inte har nåt den där Ingvar lyckas han alltid lura på en nåt skit, smålänning som han är) vidare för fler stopp (in med cirkus, ut med cirkus - nu också med extranumret att flytta runt alla prylar för att vi ska kunna utföra proceduren in med cirkus, ut med cirkus, missa inte!) för att till slut landa på stranden (försöka klä på Barnet varmaste promenadkläderna i sömnen men misslyckas och sedan klä de vuxna varmaste promenadkläderna i skift så att någon hela tiden kan hålla vagnen i rullning) med strålande sol och kyla och varm choklad och lussebullar (njuuuut... pusta uuuuuut...) och sen nya tag (muta Barnet med päronpuré i bilen) för att försöka få tag i det Ingvar inte hade, men efter att ha kört Skåne runt (på med overall, av med overall, ut med cirkus, in med cirkus - STOPP Hunden måste kräkas! ut med cirkus, in med cirkus) inse att den där Ingvar är mer än 50% billigare (trots försök med "mängdrabatt" från konkurrenterna... haha, de har ändå inte en chans mot smålänningen!) så då ger vi upp och skickar in grabbarna (för de lyckades hinna med en snabblunch nån gång där mitt på vägen så de håller inte på att dö blodsockerfallsdöden) på filmbutiken och de tror helt plötsligt att de är femton och sen far vi hem med två panpizzor, tre stycken filmer och ett kilo lösgodis och slänger oss i en soffa allesammans och en bit efter midnatt smyger cirkusen hemåt och somnar som stockar. och idag har vi grannfikat och målat (nästan) det sista i våra trappuppgångar och njutit scones som hemmapappan och Barnet lagat och dukat upp så fint och sen lyckades jag klämma in lite stök i tvättstugan och att läsa en saga för Barnet och att måla ett lager gult till. Hunden har lyckas med konststycket att trassla in sig i en nymålad gul tripp trapp-stol. och jag bara: puh, helg alltså. tur att veckan börjar imorn. (också andades jag för första gången sedan jag började skriva den här texten.)
gult är fint!

fredag 8 januari 2010

årets bästa

folk listar 2009 års bästa hit och dit. en del slår till och med på stort och sammanfattar deccenniet. men orka. hur som. jag ska ge er två av förra årets bästa med foton och allt.

årets julklapp? jag säger fårskinnstofflan! jag älskar älskar älskar mina julklappstofflor. mina fötter älskar julklappstofflorna. bye bye blåfrusna tår. har aldrig haft bättre. vill aldrig ha bättre. fårskinnstofflor für alle!

årets accessoar? barn. helt klart. kläs med fördel i glada färger för att liva upp en helsvart outfit eller en trist dag i största allmänhet. ett barn förgyller alltid! kan dessutom, likt en brosch, användas för att maskera alla suspekta fläckar det lämnar efter sig på kläderna. mycket praktiskt. jag älskar älskar älskar mitt barn! kanske till och med mer än fårskinnstofflorna.

syns inte finns inte?

har ni nån gång tänkt att: dags att göra ett ordentligt röjande och torka av golven! och sen bara: oj, är det redan eftermiddag och mörkt? nu ser det ju inte så smutsigt ut längre det däringa golvet... praktiskt!

nähä. tänkte väl det.

torsdag 7 januari 2010

no shit Sherlock

en dag för längelänge sedan: här, nytt foder! och Hunden bara: mums, bästa jag fått!
en annan dag: ajdå, lite kass i kistan idag? och Hunden bara: mmmm.
en annan annan dag: vad du dricker mycket? har Husse gett dig något rökt nu igen? och Hunden bara: my lips are sealed!
en annan annan annan dag: dålig i magen idag igen? och Hunden bara: ser det ut som?
en annan annan annan annan dag: börjar du bli lite gammal vännen? och Hunden bara: äsch, du är inte så snabb du heller tjockis*!
en annan annan annan annan annan dag: var det Hunden som fes så? och Hunden bara: eh, jag låtsas som det regnar! regnar det inte?
och så en dag för inte så länge sedan: här, nytt foder! och Hunden bara: men äntligen tröga människa! redan listat ut att de där fisarna inte var åldern, att den där kassa magen som hela tiden kom tillbaka börjat med foderbytet, att man lätt blir törstig och trött av att ha kass mage till och från? och det är din art som styr världen säger du? betryggande. verkligen.

så. slutledningsförmåga. kanske inte min starkaste sida. men annars så.


* gravid. inte tjock. gravid. så har vi rett ut det.

Dramaten eller hispan?

bilderna ovan. de är tagna med sisådär sjutton sekunders mellanrum. ska bli spännande att höra vad studievägledaren säger om en femton-tjugo år. mycket spännande.

gult är fint

den blir gul nu! stolen. (och lite mycket mina händer. håller tummarna för att knallgult blir vårens måste-ha-färg på naglarna, annars ser det dystert ut för mig.) den slipades och grundades innan jul och nu är det dags för femtioelva lager* knallgul lackfärg tills den glänser. femtioelva lager uppdelat på en miljon måleritillfällen that is**, så antagligen är stolen klar lagom till Barnet börjar gymnasiet. tur att den går att växa med!


* för knallgult är en kulör som täcker ganska illa. typiskt min otur.
**om ni tycker att det är en för liten utmaning att bara måla om en stol i en taskigt täckande kulör - släng in en drygt sexmånaders i leken också vettja!

tisdag 5 januari 2010

embrace the buttface

såg ni stjärthakan här nedanför? den var det första jag såg elva minuter in på midsommarafton i år. och då ska ni veta att jag alltid har haft en tydlig ovilja emot stjärthakor. förvisso utan att veta varför egentligen. kanske är det namnet. stjärthaka. ytterst obehagligt. det finns säkert en vackrare benämning i och för sig, men för mig har det alltid hetat stjärthaka. och för mig fanns fenomenet i facket mer eller mindre frånstötande. varken jag eller Pojkvän* har stjärthaka. men nu låg det en unge med stjärthaka på mitt bröst. inte bara med antydan till stjärthaka. no no. med tidernas jäkla stjärthaka. wtf?!

jag hade ångest i ungefär en tiondels sekund innan hormonerna slog tillbaka och knockade mig med all sin kraft, och det enda jag kunde se var den vackraste ungen i hela världen. ja, och sen försvinner ju de däringa hormonerna så sakteliga, thank God, men den där lilla stjärthakan den bestod. i början kommenterade också sisådär de flesta Barnets haka. men till min förvåning som något positivt. jag kommer ihåg första gången vi träffade vår BVC-sköterska, syster Lisa. syster Lisa kom incyklandes i vår trädgård som ur en barnbok, alldeles rund och god och glad. hon gullade med Barnet där i skuggan under syrénträdet och uttryckte förtjusning över Barnet i allmänhet och Barnets haka i synnerhet. karaktär, sade syster Lisa. jag log nog mest förvånat och skämtade lite om det, som jag brukade. vi skämtade en del om hakan. det gjorde vi. jag gjorde det kanske som terapi. ett liv av motvilja mot stjärthakor skulle processas.

och idag tog den där processen slut tror jag. jag har tagit stjärthakan till mitt hjärta. embraced the buttface. för titta här nedanför. har ni sett en schysstare haka? har ni sett ett mer bedårande avslut på ett ansikte? ett avslut med karaktär. sannerligen.


* eller trodde jag. tittar man noga ser man nog vem som donerat stjärthakegenen. Pojkvän har en svag svag svag antydan till streck i hakan. ser jag elva år senare. observant Sherlock, observant!

att vänta på ett plopp

godnattsaga för Barnet. jag brukar läsa tills nappen ploppar ut. då vet man att det är djupsömn. att det är klart. lite som knappkycklingen från min barndom. min gamlamormor och jag lagade ofta knappkyckling. medan vi väntade på att knappen skulle ploppa ut lärde hon mig hur man ångade bort frimärken som inte blivit stämplade, så att man kunde använda dem igen. fatta magin när man höll brevet över kaffekannans pip och såg hur frimärket släppte. triumfen! och när knappen ploppat var det bara att hugga in på kycklingen.

när nappen ploppat är det snipp, snapp, snut så var sagan slut.
livet på en pinne liksom. att vänta på ett plopp.
exempel på ett helt oploppat barn från tidigare idag.

söndag 3 januari 2010

äntligen

julturnén är slut och alla cirkusvagnarna är i Skåne igen. Barnet och vi och Hunden har visat upp oss för kreti och pleti i ett rasande tempo. så det är en sliten cirkus som återvänder. men nu. nytt år. ny tid. Barnet sover. äntligen.