men är det födelsedag så är det

det här med att jag blåser upp ballonger mitt i natten, och kanske eventuellt råkar smälla någon ynka i farten, inget konstigt med det va? det är sånt alla sysslar med innan det vankas födelsedag, right?

svar till: "3-åringens svettiga mamma"


ps. och ska man var petig (och det ska man) så inleddes faktiskt födelsedagen redan elva minuter över tolv, så då förstår jag egentligen inte varför alla andra sover?

hurra hurra hurra!

det basta med gardagens fodelsedag?

att jag uppvaktades pa sangen med en chocolate chip cookie-tarta. hjartformad och stor som en pizza.

jag upprepar: CHOCOLATE CHIP COOKIE STOR SOM EN PIZZA.

man kan tro att man dott och hamnat i chokladhimlen da. men jag overlevde. och at de sista kaksmulorna nyss. mmm... chocolate chip cookie-tarta. kan vara den basta uppfinningen sedan hjulet. och anledning nog att fira samtliga bemarkelsedagar i London, det sager jag er.

London calling

spontanbokade just en födelsedagsweekend i London om några veckor och tror att jag kan ha hamnat i chock. skrattar trettiotvå rakt i ansiktet samtidigt som jag hyperventilerar och funderar på framstupa sidoläge. gammal? jag? ha! spontanresa* in your face trettiotvå! jomense. men nu måste jag nog gå och lägga mig serrni, så jag kan kompensera och ligga vaken innan P1 Morgon börjar i ottan. kan bli yr av ungdomlighet annars. gonatt!

* nej, vi ska inte åka imorgon. men ändå. i den här åldern måste spontant sägas vara när man tar beslutet spontant, right? låtom oss inte få hybris här.

TÅ ÅR!

säg HUJJA! säg TATTIS!

den finaste, roligaste och mest fantastiska lilla tjötröv på den här sidan jordklotet har födelsedag! vi firar dessvärre med feber och världens största blåsa på tungspetsen, men dessbättre med ballonger och blommor och jordgubbar och tårta och födelsedagståg med TÅ LUS och paket, paket, paket! men nu, nu har vi läst om kojor och satt på oss nya tröjan, så nu ska vi ut och inviga en trehjuling om ni ursäktar.

hej på er så länge!

nu:

köpa trehjuling (ole, dole, doff) och... en kilometer presentpapper?

hej på er!

bra sak idag:

Mini Rodini levererade!

nähänä

ingen tröja med Posten idag heller - STRESSEN! får springa förbi bokhandeln efter dagis och helgardera med fantastiska Lisen Adbåges bok om Kurt och Kio som vill ha koja till den bästa kojbyggare vi har här i huset. inget ont som inte har något gott med sig så att säga.

KURT OCH KIO VILL HA KOJA ÄR SKRIVEN OCH ILLUSTRERAD AV LISEN ADBÅGE (EN BOK FÖR ALLA 2011, BONNIER CARLSEN 2009). BILDEN ÄR LÅNAD FRÅN EN BOK FÖR ALLA.

en rookiemamma BEHÖVER er! (del tvåhundrafjorton)

igår tog vi tjuren vid hornen, cyklarna vid styret - vi drog och provkörde trehjulingar, efter flera veckors intensivt googlande. och nu kan man säga att det pågår ett mindre krig här hemma mellan lägren: snygg trehjuling i metall och: sketaful trehjuling i plast.

de snygga i metall är just snygga i metall. de första klassiska vi provade (Crescent Bambo och en vit på leksaksbutiken) var dock alldeles för stora för modellen mindre snart-två-åring, men vi hittade en lätt, sportig sak i aluminium med räserhjul som var lättcyklad (Giant). men då hade den inget flak, utan ståbräda bak. de fula i plast (vi testkörde Kettler) har däremot såväl flak som styrstänger och frihjul. styrstång och frihjul är onekligen praktiskt innan ungen själv kan trampa, men ändå ABSOLUT ska cykla med på hundpromenader eller liknande. men de är i plast. och asfula. och i plast (nämnde jag det?).

i helgen är det födelsedag. då måste det vara fred och finnas trehjuling i stort paket vid sängen.

så, har vi några trehjulingserfarenheter där ute. GE MIG! snälla?

en machete, tack!

men ÅÅÅH! vad är grejen med att det är en freakin' DJUNGEL av utbud och tester och varianter och modeller och färger och hej och hå var eviga gång man ska köpa något ämnat för sin avkomma? låt mig ge några omedelbara exempel: köpa barnvagn? DJUNGEL. skötbord? DJUNGEL. bilbarnstol? DJUNGEL. skal-/vinter-/regnkläder? DJUNGEL. potta? DJUNGEL.

och nu senast: trehjuling - DJUNGEL.

det kom dock inte som en chock, har börjat ana ett mönster i barnfackhandeln. så ro hit en bättre djungelkniv, och det illa kvickt. behöver en stabil, liten och lätt, fin och färgglad trehjuling med flak och frihjul. SKA DET VARA SÅ SVÅRT? man undrar ju.

OBS! trehjulingen på bilden har mycket lite med texten att göra. förutom det att den är just en trehjuling.

en del dagar är dagar då det är 25 grader och sol och man äter middag på en filt vid havet

födelsedagsgrisen!

picknickmat (ja, det är svensk färskpotatis och ja, jag har smörkokt den och nä, det går typ inte att äta godare). mmm, det bästa med hela picknicken om du frågar mig...

...och födelsedagsgrisen!

Barnet däremot åt en mycket snabb picknick (fokuserade på jordgubbarna) och ägnade sig sedan åt att spana och kommentera spännande saker på behörigt avstånd från filten.

och var lyrisk över "TOOO ANDÅDDA!"

"PINGA! PINGA OTT MAMMA!"

säg grattis!

10 år. av bus och skratt och dålig andedräkt. av lera och grus och villkorslös kärlek. av glädje och nosande och lojalitet. 10 år. det kunde man liksom inte tänka sig när man stod där med den lilla, lilla ulltussen i famnen. idag firar vi! traditionsenligt med ett paket som brölar, utflykt och massvis med gott.

och fritt nosande.

hujedamig.

stora tårtkalasdagen!

nu: baka födelsedagstårta till kvällens födelsedagsfika.

sen: åka på födelsedagsfika och äta födelsedagstårtor.

senare: åka hem ha födelsedagsfika och äta mer födelsedagstårta.

man måste gilla den här söndagen. det måste man allt.

bildkälla

för sent för liveblogg

full rulle hela dagen igår, men jag tänkte vara sådär ungdomlig och liveblogga från Köpenhamn under kvällen. i farten liksom. om nagellack och frasiga, gröna klänningar sådär som ungdomar gör. om den goda maten, de gudomliga* drinkarna som avlöste varandra, hur de kalasiga klackskorna skapade smärtor värre än värkarbete framåt natten och att jag överlevde en galen taxiresa med någon som borde ha hjälm och skyddsutrustning och köra sin bil på inhägnad bana. men jag lyckades aldrig.

jag är för gammal och långsam redan. typiskt.

* jag menar fantastiska! otroliga! underbara! fabulösa! ni fattar?

jamen, grattis till oss båda!

för igår fyllde visst bloggen, som den ser ut nu på den här adressen, ett helt år också.

för lång och trogen tjänst

för många, många födelsedagar sedan fick jag en Manhattan-bag av Mannen. som jag har älskat den där väskan! en riktig trotjänare som alltid varit den som fått följa med på resor. den jag alltid har valt när det kommit till kritan. som rymmer alla mina ritblock och pennor och böcker och extra sjalar. ja, det är en ganska berest väska vid det här laget, det som är kvar av den. för den hänger verkligen nätt och jämt ihop. axelbandet är söndertrasat. lintyget smutsgrått, blankslitet och så tunt att det gått hål på flera ställen*. och det kan tyckas trist att inte förnya sig, men jag var inte klar med Manhattan. inte riktigt än. grattis till mig! och puss på Mannen!

* men jag är glad att se att Svenskt Tenn förbättrat kvaliteten på väskan. inga råa kanter som repar upp sig och lintyget är numera behandlat. hoppas naivt på livslång livstid på den här!

visst var det?

om det stod en sån här med ett ljus i på ens frukostbricka i morse, nog var det väl meningen att man skulle äta den till frukost då?

vi ska önska runt i ring, önska kostar ingenting

det stundar födelsedag och trots att jag fyller så ojämt och så tråkigt som man kan, så går man ju runt och slentrianönskar sig lite ändå. till exempel:

en ny Manhattan-bag.
och en halvmeter av Estrids gula elefanter.

eller vad sjutton; VAD som helst från Svenskt tenn går bra.
eller fler Margretheskålar och -redskap i regnbågens alla färger!

åh, eller kanske Vittriniskålar en masse?

ja, och en urbnCal Cph 2011!

och ett par nya, snygga höstskor skulle verkligen inte sitta fel. typ ett par klassiska jodpurs. eller möjligtvis ett par pistol-boots? eller leopardmönstrade!

eller varför inte tennislektioner med trevligt sällskap och snygg instruktör i vinter?

eller en ny löpartröja. det är viktigt att vara piffig när man tränar!

och magrutor! jag vill jättegärna ha magrutor (igen)!

så. vad drömmer ni om (om vi hoppar saker som fred på jorden och lyckliga barn och sånt)?

hipp hipp hurra hurra hurra!

Längsta bryggan

med luvan långt neddragen för ögonen sprang jag de 574 meterna i hällregnet, från havet till stranden till tryggheten och bilen, höll en väninna hårt i armen, blundade för att inte se blixtarna som lös upp sundet och försökte att inte tänka på att jag lämnat man och barn bakom mig. middagen längst ut på den Längsta Långa bryggan kunde egentligen inte ha fått ett värdigare avslut. Barnet hade charmat friskt hela kvällen innan det slocknade i en vänlig famn. den lilla Bebisen hade sovit exemplariskt i sin vagn. personalen var femstjärnig. för att inte tala om hela sällskapet och stämningen. och utsikten! och maten! och efterrätten! herrejisses, efterrätten var nästan sexstjärnig.

alltså; en fantastisk kväll. och nu bjöd naturen på sitt eget vackra fyrverkeri.

ett passande crescendo på trettioårsdagen.

men allt min blixt- och åskrädda själ tänkte, var att det var de längsta, jäkla 574 meter jag någonsin kutat.

gamlamormors födelsedag också

hon som en gång i tiden virkade mina mormorsrutor skulle nämligen ha blivit hundra år idag.

hon som satt med mig vid kanalen medan jag matade änder och målade av båtarna. som aldrig köpte någon glass till sig själv, men alltid ville ha den sista lilla biten strut. hon som alltid skurade golven på knäna. och alltid gjorde det i kjol eller klänning. hon som lärde mig att älska färskpotatis och att gärna äta resterna kalla med smör till kvällsmat. och som alltid hade Mariannekolor i en träskål med lock som man fick ta. hon som hade en skivspelare som kunde spela flera skivor. och som vi spelade Är du kär i mig ännu Klas-Göran och Gulligullan ko-ko som en gök! hon som lärde mig spela trettioett och hej knekt. och som gjorde det om 10-öringar hon hade i en särskild portmonä. hon som lagade knappkyckling och lärde mig att ånga bort ostämplade frimärken från kuvert. hon som dök delfinhopp i Vättern med mig runt de åttio. i en blommig baddräkt med kjol på. hon som hade de vackraste rynkorna jag visste.

det finns människor man så gärna hade velat känna som vuxen.