så länge jag suktat efter Maja Stens häst. länge. länge. länge. flera år länge. fantiserat. tänkt var den ska hänga en dag. gått in och lagt den i varukorgen bara för att paxa den. för att se så det fanns ett exemplar kvar. men aldrig riktigt funnit det legitimt att fylla i kortnumret. ni vet hur det är. man behöver el. man behöver mjölk och tandborstar. men den har alltid funnits där. i hjärtat och skavt. och på
Wonderwall och väntat. och vet ni? nu finns den här på riktigt. nummer etthundranittiofem. hos mig. för jag har fyllt massvis med år och jag har en hejdundrande lillebror.
och jag blev glad till tårar.
för tavlan förstås. men också för att min lillebror är den bästa i världen.
4 kommentarer:
Åh vad jag saknat dig. Välkommen tillbaka med större trupp än vanligt! Grattis till bebis & nu ska det läsas blogg!
KRAM LISA
Åh, vad jag blev glad när jag såg i ditt inlägg i min gästbok att du har blogg igen!!
Har saknat dig seru! :-)
Hoppas att vi träffas live något, det var länge sen nu!
Kram på dig!
Kristina
fänx =) å du har receptet eller? annars skickar jag över det (eller gör en browniesspecial i bloggen.. hm.. var ju första gången jag bakat brownies..).. snodde med mig papperet hem =)
Krutrut-Lisa: men ååå! och tack! och kram! (sitter ju och rodnar här på andra sidan internet/Sverige nu.)
Kristina: snällaste. klart vi måste ses live snart! jag planerar fortfarande den där fjällvandringen... kram!
Hanna: ja, receptet! (:
Skicka en kommentar