ibland när jag tittar på Barnet så kan jag bli nästan stel av skräck vid insikten att jag ska ta hand om den här lilla människan. jag kommer i allra högsta grad att vara med och forma.
jag.
fan. hur gick det till? vem gav mig det ansvaret?
och nu tittar jag på den här tomma bloggen och tänker precis samma sak.
2 kommentarer:
det kommer gå bra ska du se, du har ju en trogen läsare iaf =)
Hanna: haha, skönt! (:
Skicka en kommentar