tisdag 16 februari 2010
stop all the clocks
jag brukar lämna allt svart utanför den här bloggen. nu gör jag ett undantag. jag hade tänkt skriva ett glättigt inlägg om köksrenoveringsplaneringen, men just nu finns det inga ord. bara en önskan om att det finns något större. för då vet jag att Frida är där nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ibland är livet bara för grymt och man undrar varför... Det är viktigt att följa Fridas ord och ta vara på dagen och krama sina nära och kära ofta, ofta. Svårt att hålla tårarna borta.
Ja visst är det svårt att acceptera :(
Barnets mormor: verkligen!
Pia: svårt och ofattbart. :(
läste om det precis. ofattbart är det :(
Skicka en kommentar