strike a pose

I can see dead people

min dator är död. dödare än dödast.

men som tur är finns det människor som kan prata med döda. fråga mig inte hur. de bara gör det. trollar med knäna och vips så ligger de allra flesta resterna av det som var min dator på en extern hårddisk.

inklusive de sista versionerna av böckerna.

åh, vad jag älskar människor som kan sånt.

och med det säger vi tack för den här veckan, tycker jag.

Roger that

Hanna och Petra har utmanat och vem är jag att inte anta?

4 TV-program jag ser:

just nu är TV inte riktigt min påse chips, trots att vi numera faktiskt har en TV som inte är stor som en tändsticksask och står i en fåtölj. dålig tajming det där kan tyckas.

4 saker jag har gjort idag:
vaknat med man och barn och diverse familj i Götet,

åkt många mil i bil,

hämtat jycken hos fina vänner,

hämtat hem min dator för den sista vilan.

4 saker jag längtar efter:

den dag jag lär mig säkerhetskopiera vareviga dag,
att ha packat upp och städat efter helgen,

julefrid,

hångla (eller när min blåsa på läppen försvinner).

4 saker på önskelistan:
en ny dator,

en köksrenovering,

ett gammalt hus att gå loss på,

fred på jorden.

4 saker jag avskyr:
när datorer dör,

stök,

ha dålig kondis,

råttor.

4 personer jag utmanar:

jag tror alltid att jag är sist med sånt här, men är det någon som inte fått den kan ni väl vara så snälla och känna er utmanade?

hoppet

det sista som överger människan, sägs det.

tack för tips och pepp och kramar!

<3

sällskapliga olyckor måste man onekligen säga

min dator dog i morse. och det kunde inte kommit vid ett mindre lämpligt tillfälle. ett ironiskt olämpligt tillfälle faktiskt. några timmar tidigare hade jag sparat de slutgiltiga filerna med böckerna som skulle skickas till tryck, med utfall och skärmarkeringar och allt, men jag ville sova på saken innan jag skickade iväg dem. och jag säkerhetskopierade inte.

för att citera mig själv i ett sms till Mannen i morse: "om datorn är död vill inte jag heller leva längre."

det är lite där vi är nu kan man säga.

och blåsan på läppen är för övrigt historiskt stor.

en olycka kommer sällan ensam

gräsänka och magsjuk.

och så har jag en jätteblåsa mitt på läppen också.

E4 norrut

kompakt mörker och regnet smattrar mot vindrutan. radiosporten. vi kan vara var som helst mellan A och B. bara lastbilarnas strålkastare och en varningsskylt med en älg vittnar om annat liv i den här stunden. Barnet sover omstoppad i bak. det finaste är att somna till rogivande motorljud och regnsmatter. jag brukade älska att se stjärnorna genom bakdörrsrutan innan jag slumrade in. allt annat swischade förbi, men stjärnorna rörde sig långsamt, långsamt och fick det att kännas som att bilen svävade genom Sverige.

men ikväll ser man inte stjärnorna. vi susar genom det svarta.
bort och hem på samma gång.

opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp

jag kan på fullaste allvar den ena dagen tänka att jag inte behöver ett enda plagg till, att min garderob kanske inte är fulländad men ändå fullt tillräcklig, och nästa dag nästan gråta över det arma bestånd trasor som ska föreställa hela min garderob. det finns INGENTING att ta på sig!

idag är det den senare dagen.

och nu ska jag packa.

jippie!

LBS (en självklarhet i varje mogen kvinnas garderob)

Jag: jag har köpt en baddräkt. till miniplasket. jag vill hellre ha det än bikini.

Mannen: alltså... det är ju inte direkt Paradise Hotel-poolen det där. konkurrensen är inte mördande.

men icke desto mindre är jag där. i baddräktsåldern. kvinnor når en gräns i livet då de börjar bära baddräkt i badhus. så är det bara. och helt plötsligt var tiden mogen. för en ny svart, liten sak. och jag känner mig onekligen mycket mer hopp- och dyk- och plask- och lekkomfortabel i min LBS.

så baddräkt it is.

och herrejisses som vi ska bada!

fråga:

ska det aldrig bli ljust idag?

man undrar ju. faktiskt.

vad min mamma sjöng för mig när jag var liten?

jag väckte någon instinkt med leggingsen igår och nu kastar jag mig ned i tyglådorna så fort tillfälle ges, nålar, klipper och syr för glatta livet. här ska ingen unge tvingas gå med rumpan bar i vinter! nu: syr äntligen en såndär tröj-haklapp av vaxduk så att Barnet kan kladda loss med mat eller färg eller kladd i största allmänhet utan att vi behöver tänka bekymrat på om vi kan lita på rosa utan bara njuta och kladda vi med, och ett gammalt tyg ur en fyndlåda blev en (nästan klar) sweatshirt med improviserad krage. (jo, lite finare på än lite på sniskan på en galge.)

och för den där ungen måste symaskinssmatter snart vara synonymt med vaggvisa.

från grönsak till kock

helt plötsligt har man slutat att snubbla på den där storögda bebisen som ligger på golvet och kikar medan man lagar mat och man står där med ett barn som är MED och lagar. som står på stolen och grejar. som smakar och "hjälper till".

och man minns inget annat.

när hände det här?

analkande fönsterfest

ibland står de bara där allesamman med torra stänglar och blad som hänger.

i veckor.

i månader.

i evigheter.

men nu! en blommar för fullt och åtta (!) gror i olika stadier; allt från nya stänglar som letar sig upp till de som redan har hunnit växa till sig och få fullt med stora knoppar. och otåligt pysslar jag med dem. kollar hur mycket de har vuxit sedan sist. flyttar stödpinnarna lite. vattnar. duttar. och väntar. otåligt. men snart... snart är det orkidéfest i varenda fönster här hemma!

godisbiten med polkagrisbenen

det var ett tag sedan jag köpte tyget med de glada ränderna, men nu har det äntligen hamnat under nålen. och blev leggings. jag gjorde mig ett mönster med två delar, istället för fyra som jag brukar, och med mindre tråkigt klipp att göra så gick det av bara farten att sy ett par svartvitrandiga också (är man arkitektens unge så är man).

för har söndagen en timma extra måste man sy glada byxor.

det står i Bibeln. bergis.

synonymt

nära råttupplevelse/nära dödenupplevelse,

typ samma, säger jag.

vi ska på dop

det finns säkert många som gör det bättre, men ibland vill man göra det själv.

allt är guld som glimmar

det går precis lika bra med selle... med vin?

det blir aldrig som man tänkt sig, i alla fall inte om man är jag, men ibland blir det inte så tokigt ändå. igår blev det så här (Emma):

först: grön ärtsoppa med mynta och fläder. till det mousserande (samma som i soppan) med en klick frusen hemgjord flädersaft (också samma som i soppan). koreansk övermatchning när det fungerar som bäst.

sen: godaste potatis- och getostterrinen och varmrökt lax. till det serverades blandade trädgårdstomater och snabbkoktapocherade sockerärtor på en skvätt balsamvinäger samt en improviserad, men i sammanhanget ovanligt lyckad, kall sås med honung och pepparrot. och till det mera vin! och vatten. varannan såklart. allt enligt festmetoden.

och till sist: hann jag inte baka eller göra något annat avancerat, så det fick bli chokladfondue med mango, päron och banan. choklad och frukt gör ju sällan någon ledsen liksom. och till det glasspett (som skulle varit chokladdoppade, men det funkade inte så de fick vara bara vanilj minsann). också lite mer vin till det. lite vin löser det mesta. tydligen.

hur mysig kvällen var?

låt mig säga så här: det ligger tjugo utbrunna värmeljus och åtta små, små ljusstumpar (nedbrunna från topp till bott ikväll) i papperskorgen. då fattar alla som läst några bloggar i sitt liv* att det var mycket, mycket mysigt.

god natt!

* och er andra kan jag upplysa om att mysighetsfaktorn i ens liv mäts i ljuskonsumtion. sån är lagen.

halv åtta hos oss

tre rätter för åtta (plus barn) ikväll. hemma hos oss.

reflektioner på det:

1. allt vi har är för sex personer. dessertskedar. tallrikar. allt. orutinerat.

2. om drygt tre timmar, sade du? PANIK!

höst i mobilen

konfetti

så grejen just nu: att göra konfetti*.

och ni skulle bara veta hur många olika sorters konfetti man kan kan göra. hur många olika material det finns att jobba med. även om toalettpapper givetvis är en storfavorit. det klistrar ju fast så bra när det blir blött sen också.

varje ålder har sin charm, säger ni.

jasså du, säger jag.

* eller bara riva sönder saker i små, små beståndsdelar. men konfetti låter i alla fall trevligare, mer sofistikerat, än att bara FÖRSTÖRA och SKRÄPA NED.

jul, jul strålande jul

fantastiskt med dessa bemärkelsedagar och högtider innan Barnet börjat göra meterlånga kravlistor och JAG får bestämma. det är lite som att köpa julklappar till sig själv faktiskt! än så länge har jag Ingela P Arrhenius babushkadockor på önskelistan. och en gunghäst. enkel och gärna lite retro. får leta Blocket och second hand. och hade vi haft plats (eller har vi?) så hade jag ÄLSKAT att ha en rutchkana hemma!

eller jag menar mitt barn.

naturligtvis.

över på en blinkning

den här helgen måste varit världshistoriens kortaste?

kan man reklamera den någonstans*?

* å andra sidan har vi blivit bjudna på och ätit god middag och vi har varit hos Herr Kamprad och röjt på barnavdelningen (vissa av oss bokstavligen) och vi har kompletterat Mannens rullskideutrustning inför Vasaloppet (och som en söt 3-åring skuttar han nu omkring med väl valda delar av utrustningen inomhus!) och vi har lekt titt-ut på alla möjliga ställen och vi har klättrat och klättrat och klättrat (den söta 1-åringens största hobby just nu) och vi har haft hemmamys och vi har sprungit i skogen i regnet och vi har avnjutit pannkakor och Vänner-avsnitt i goda vänners lag och viktigast av allt: vi har ätit tacos, så VAD kan man mer begära? egentligen?

ja, ni ser ju själva hur glad man blir

...av att bli insvept i badcape med luva! mycket funktionell. mycket spännande och djärv vit färg-kombination. men onekligen mycket frotté för pengarna.

ett klipp, ett vik och två sömmar.

sen: mysig unge!

hem och sy med er nu!

ett nybadat barn, två handdukar och fem minuter över?

av tradition ska barn svepas in i frotté med luva på efter bad. sån är lagen. men det är faktiskt onekligen såväl praktiskt som mysigt med luva på barnens handdukar, som en liten badcape som omsluter från topp till tå. det kan man ju säkert hitta i var och varannan barnbutik, men jag vill 1. inte ha den där fyrkantiga varianten som väl ingen kan tycka är praktisk (?), 2. inte pröjsa ockerpriser och 3. inte ha hela havet stormar* i mitt yttepyttelilla badrum, utan vill att alla handdukar matchar lite lagom snyggt sådär när de hänger på tork. sådan är jag. rackarns tur då att man lätt som en plätt kan fixa mysiga badcapar (ja, stavning på det?) med luva av precis vilka handdukar** man vill***!

svårighetsgraden på den här övningen är i nivå med Englas fruktsallad, men här kommer ändå en liten genomgång för de som känner sig lite nervösa med nål och tråd:

du behöver: en lite större badhandduk (ca 70x140 cm är lagom för småknattarna) som kommer att vara den delen man sveper om kroppen, och en lite mindre (minst ca 30x50 cm eller så) som blir luvan.

och sen gör du så här: klipp till den lilla handduken (framtida luvan) så att den blir kvadratisk när du viker den på mitten (i det här exemplet klipps alltså handduken av 5 cm, så att den blir 25x50 cm). vik och sy ihop bakkanten på avigsidan. så, luvan klar!

sy sen fast luvan på den stora handduken. klart!

jag repeterar: ett klipp med saxen, ett vik, två sömmar och vips så har du gjort en mysig badcape. var inte det plättlätt så säg?

det finns naturligtvis oändliga möjligheter att knåpa vidare med kantband eller applikationer eller färg- och mönsterkombinationer eller små öron eller svansar eller fickor eller vem vet vad. men det lämnar jag åt er.

* läs: jättefula, barnsliga mönster (på allvar, tycker ens barn med den mest tacky smaken om de där mönstren?).

** för frotté är ganska dyrt på metervara, så förutom att det är praktiskt (de är ju tex färdigfållade), så lönar det sig nästan alltid att köpa handdukar och slakta.

*** och jag tjackade mina handdukar hos min Gode Smålänning och då känner man sig ju faktiskt inte ruinerad direkt.

att fånga ögonblicket

men det var inte jag som gjorde det. det gjorde Pernilla.

because I'm worth it

kutade runt halvmilen på strax under 25. med Hunden på släp. och Barnet i hyr-joggern framför.

helt ok en otränad tisdagkväll med två sänken.

nu: fin-pizza med grannarna.

beach 2011?

nä, snarare njutning och nollsummespel!

when I please (?) the crowd (?)

det fanns upprepade önskemål bland kommentarerna att man ville se nya tischan på. ja, det var i alla fall TVÅ som ville. hur som. vem är jag att neka? men jag ska nog inte ge upp min planerade karriär, för jag är ingalunda någon Sofie Fahrman eller Elin Kling. jag har alldeles för dålig belysning vid spegeln (orutinerat!), posar ovant och ger er mer ögonbryn* än t-shirt. ni får använda fantasin människor!

* dessutom är sminket på väg från London (där någon med berått mod gömt det i en sko), så förlåt för obehaglig närbild au naturel (au naturelle?).

det ska va rosa nu!

Frida har rosa vecka. det enda rosa jag äger är min KAERLIGHED-tote, så den bär jag naturligtvis hela veckan, men jag passar på att pimpa bloggen lite här uppe till höger också. gör det du också!

om kvinnlig list

Mannen har några kompisar som gillar fotboll lika mycket som han gör. jag bangar inte för att se en match, det är inte det, men de här killarna liksom ÄLSKAR fotboll. nu har vi övertygat dem om att älska fotboll tillsammans med sina avkommor. som en fin tradition. "tänk vad roligt när de blir äldre!"

förstår ni vidden av vinsterna för den sista (och kvinnliga) delen av de där familjerna (min inkluderad)?

fria från man och barn. hopp och lek! i drygt två timmar!

vi ÄLSKAR när det spelas en oviktig, allsvensk match på en lerig plan nånstans i Sverige. ikväll älskade vi det tillsammans med Jake Gyllenhal och Toby Macguire, småsnarr och en och annan tår.

när traditionen inleddes var större delen av barnen grönsaker. ikväll uppskattade männen att de hade sett ungefär 60-70% av matchen. jag personligen spenderade kvällen i gott sällskap med att ligga under en filt och smaska plockgodis i lugn och ro. jag missade inte en minut Jake. när jag kom hem sov Barnet.

nu undrar vi bara när de ska inse att de blivit lurade?

äntligen! (om ett bok-tips)

sedan Barnet föddes har jag lyckats läsa ut ett pinsamt litet antal böcker. det är galet. jag som är en läslus annars. som alltid läser minst en bok och som ständigt har nya på önskelistan. som hade BUNKRAT UPP med böcker jag skulle läsa när jag ammade* och vid andra liknande tillfällen. men istället har bokhögen på stolen bredvid sängen växt av böcker jag påbörjat, men inte avslutat. och i takt med högen mitt dåliga samvete. trots att jag skämt bort mig själv med nya böcker jag trott att jag skulle älska, fjäskat med läslusen i mig, har ändå inte den där känslan av att inte kunna lägga ned boken infunnit sig en endaste gång och bok på bok har hamnat i högen utan att jag läst slutet och utan att jag tittat åt dem mer än en-två gånger.

först tänkte jag att det var amningen. att jag blivit sådär amningskorkad som det pratas om, och inte kunde fokusera på på längre textstycken längre. sedan, när läslusten fortsatt uteblev, tänkte jag att jag kanske blivit korkad permanent.

men äntligen!

öppnade Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och kan inte släppa den ifrån mig. den är rapp och rolig och jag läser i smyg med ficklampa om kvällarna nätterna. det är ett gott betyg - läs den!

jag älskar att ha en bokförälskelse igen.

och att jag inte hade blivit permanent korkad**.

puh.

* visade sig att jag visst kan amma och använda Illustrator (eller de flesta datorprogram för den delen) samtidigt...

** tja... det är väl inte Kafka direkt, så man kanske inte behöver vara det krispigaste chipset i påsen för att tycka att den är underhållande. men jag kan i alla fall fokusera på längre textstycken. alltid något.

it must have been love

vi ser inte så ofta på TV i den här familjen, men sedan intåget av stor-TV:n* i våra liv så har den typen av rörlig bild onekligen blivit en något mer frekvent företeelse i vår vardag. hur som. slentriankollade tablån sådär som man gör när man har TV och läser tidningen, och ser att femman visar Pretty woman på prime time ikväll.

Pretty woman på prime time!

just nu kan jag inte tänka mig en bättre lördagskväll än att mysa ned mig i soffan med en bytta B&J:s Chocolate Fudge Brownie och att skråla med till It must have been love.

ja, det är en störning. nej, jag vill inte medicinera.

* till skillnad från den lilla kuben till TV som stod i en fåtölj och mer var som en familjemedlem än som en TV.

det hade liksom varit oartigt att sätta sig att stirra på den i flera timmar utan att säga något.

men dagar som denna är det ta mig sjutton kriminellt att inte kommentera vädret

hur många gånger man sagt "alltså, det är helt UNDERBART väder" idag?

alldeles för många. så många så man vill kräkas. så många så att man nästan önskade att solen skulle gå i moln. men allvarligt. det var helt UNDERBART!

fredagsmys mig!

en helt omysig fredag med tvätt och skrivbordet fullt med papper och en unge som gått bärsärkargång i HELA lägenheten. man vill bara gråta, men man orkar inte. då ringer grannarna och undrar om vi vill ha middag.

om vi vill?

herrejävlar som vi vill.

nya tishan är på. jag är så redo.

fredagsmys mig!

favoriten i resväskan hem:

enkel, slapp tischa + plisserat! kan det bli bättre?

vill ha den här på mig varje dag!

ho-ho, ho-ho-ho-ho-ckeyfrilla!

hört från en hipp brud i en hiss i London: I like the hairdo. it's rocking cool.

och på planet hem var det ett danskt (och må jag inflika också hippt) barn som fått sitt hår KLIPPT i den där frisyren. okej, lite längre på hjässan av naturliga skäl.

så. ni kan säga vad ni vill om att vi borde klippa av de där testarna i nacken.

men.

vissa har det. medfött! andra inte.

så är det bara.

lite spill får man räkna med

Barnet i full action på planet hem. hela Londonvistelsen har ungen roat sig med favoritsysselsättningen om-organisering. man hittar en tandborste i elementet. och en udda strumpa. en plånbok under sängen. tillsammans med ett nagellack. och några vykort. en bok. och tre hårnålar. ett armband i en sko. en sko i en påse. en påse i neccesären. och en deodorant i soppåsen. mitt mineralpuder hittade Fastern i sin ena löparsko först efter att vi åkt hem.

nere till vänster i bild kan man skymta en Londonshoppad grafitgrå sjal. lite senare under resan skulle Mannen sätta sig på det där sätet. sedan såg vi den aldrig mer. nu tittar jag på den där bilden och grämer mig. den låg ju där. fullt synlig. inte under en säng. eller bakom ett element. eller i en soppåse.

det var för lätt helt enkelt.

eller bara kunna trolla med knäna

styrelsemöte med bostadsrättsföreningen.

å ena sidan älskar man. å andra sidan vill man skjuta sig i huvudet.

ja, så går en kväll i våra liv och kommer aldrig mera åter.

så är det med det serrni.

jadajadajada

kom hem*. hämtade Hunden. hade kramkalas. sövde ett väldigt sömnigt barn. såg Sverige bli FÖRNEDRADE av Holland i fotboll.

jahaja.

vad händer annars då?

* för övrigt imponerande att en resa med massvis av olika aktörer flyter enligt schemat... till Malmö. ett ögonblink hemifrån. då stannar tåget. gotta love svensk tågtrafik.

panic in the streets of London

nu tar vi vara overfulla vaskor och beger oss hemat. hem till Hunden. till kylan. till tryggheten.

men London har varit magiskt.

varme. sol. farger. dofter. smaker.

allt.

tack for gastfriheten London!

cirkusen kommer snart igen!

/xxo

London 4:1

London 4:2

London 3:1

London 3:2

London 3:3

London 3:4

London 3:5