onsdag 22 juni 2011

revidering:

världens längsta kilometer kan också mycket väl vara den första med träningsvärkstunga ben. de efterföljande är något kortare, thank God, men den första... skjut mig.

1 kommentar:

Emma sa...

Men du, fy sjutton vad jag längtar efter den där första jobbiga fullständigt vidriga blodsmak i munnen kilometern. Så fort jag kan springa igen ska jag försöka skaffa just den där vilja dö känslan ;)

Vi önskar oss alla olika saker, right? ;) Hang in there! Och Barnet: trampa på!