ser jag inte snor i den lilla näsan? hör jag inte fortfarande lite rossel i den lilla halsen? kommer det inte ett host då och då?
blir. galen.
åh, ni sjuvårdsutbildade, ni barnmorskor och ni kloka gummor (och gubbar) där ute! säg mig; hur fragil är en tre veckors? hur länge är en förkylning farlig? är vi ett hot mot den lilla marsipangrisens hälsa? och kommer jag inte att få träffa den lilla sötnöten förrän i slutet av oktober nu? va? va? VA?
4 kommentarer:
trist som fan. men det finns ju risk för rs-virus, och det är typ superpdupermegafarligt för små tre-veckors. tyvärr.
Frida: jäkla rs-virus! det vill man INTE ha om man är spädis. men tack du!
men det är ju om ditt lilla spöke har RS...
men det är inte kul med vanligt snor på bebbar heller - hur resonerade du själv när lilleman var plutt?
Anna: generellt är jag nog inte speciellt nojig när det kommer till sjukdomar och smuts och sådär, speciellt inte när det gäller mig själv, utan kör nog lite efter devisen att det som inte dödar härdar. sedan är jag naturligtvis lite mer rädd när det kommer till barnet, även om jag är inte typen som står med handspriten och desinficerar folk innan de får ta i mitt spädbarn, är rädd för folk som nyser eller känner någon oro över främligars baciller sådär över lag. så för min egen del är jag tveksam till om jag hade reflekterat över att barnets näsa hade runnit lite. däremot har jag full respekt för att det finns folk som har andra känslor och vill absolut inte komma med ett barn som är sjukt och smittar. jag blir inte sjuk så ofta, och när jag blir är det oftast bara en "släng" (du vet så där så man aldrig ens fick vara hemma från skolan när man var mindre) och det är över på en dag eller så. men nu har jag ett barn som blir sjukt "på riktigt". och ibland är det svårt att veta hur länge man fortfarande är sjuk och smittar. men jag är också typen som tar det säkra före det osäkra och skulle hellre emigrera än att smitta ned någon annans spädbarn, så det blir naturligtvis ingen resa om det inte sker ett mirakel och den där näsan inte rinner imorn. eller om vi helt osannolikt skulle stöta på en läkare som bara "äh, helt OFARLIGT snor det där, det ser jag med blotta ögat på något mirakulöst sätt". önsketänkande mao. för det skär i hjärtat att den där kusinen antagligen börjat gymnasiet innan jag får snusa på honom... :(
dessutom är jag tydligen typen som skriver extremt långa svar. tur att det är min blogg. ;)
Skicka en kommentar