idag. så inte dagen då man kunde ha P1 i hörlurarna. sitta och fiffilura med ett gott sommarprat i bakgrunden. icke. det krävdes upptempo. och det krävdes inte bara upptempo, det krävdes hardcore upptempo. vi snackar sådanadär kampsånger till diverse idrottsevenemang med allsång och stämmor och yeah yeah och vinnarinstinkt och adrenalin som bara pumpar i takt med musiken.
o, ni musiksnobbar där ute kan skaka på huvudet, men det verkar ju peppa världens välbetalda idrottselit att prestera, så vem var jag att inte prova liksom?
nöden kräfva vad nöden kräfva.
och duger det åt Zlatan, då duger det tamigsjutton åt mig också.
2 kommentarer:
Det finns få saker som påverkar en känslomässigt så mycket som musik kan göra tycker jag. Kan man vara effektiv och få saker gjorda till en viss typ av musik så är det väl skit samma vad det är man lyssnar på... Fast ändå, jag är lite nyfiken på exakt vad det var du lyssnade på?? ;D
Emma: svaret finner du en bit upp! :)
Skicka en kommentar