bra. så gör vi.
/blödig_79
ps. mycket viktigt: ingen mascara innan förskolelämning!
måndag 28 mars 2011
morgondagens plan B:
jobba hemifrån. då kan man nämligen sitta rödgråten och snyfta ifred om man återigen är tvungen att lämna en liten storgråtande som sträcker ut armarna och gastar mammammamma! så tårarna sprutar på förskolan. sen kan man gå och hämta tidigare och krama jättehårt och jättelänge hela eftermiddagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åhh jag vet. Man dör en liten, liten smula när man går trots hysteriskt gråt.. Visst vet man att man ska le och vara glad och gå därifrån och visa att allt är okej, men det är såå svårt. Och oj oj oj vad de små vet att vi känner så. Jag skickar en riktigt fet styrkekram till dig och hoppas att det går över snart och att din lilla hoppselihoppsar in till sina kompisar och knappt har tid att ge dig en hejdå kram.
Linda: tack, hoppas jag med!
Det är svårt och det gör ont. Och man känner sig som en hemsk hemsk person. Tror jag grät varje dagislämnning första månaderna. Med båda barnen. Med barn nr två hade jag en underbar pedagog som lagom tills jag hunnit starta bilen, brukade skicka mig ett mms på en glatt lekandes son. Made my day - minst sagt.
Det går över. Men hu, det är jobbigt.
Pernilla: tack! och bra pedagog!
Skicka en kommentar